Nio länder kräver gränslättnad

När EU införde sitt digitala gränssystem var antagandet att de nyare Schengenländerna skulle få störst problem med tekniken. Nio månader senare är bilden den omvända. Kroatien, som gick med i Schengens passfria område först 2023, uppger att in- och utresesystemet EES fungerar utan större störningar vid landets gränser. De länder som nu ber Bryssel om akuta lättnader är Belgien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Malta, Nederländerna och Portugal samt Schweiz (Euronews, Travel Tomorrow).

EES ersatte passstämplar med elektroniska uppgifter om varje resenär från länder utanför EU som reser in i eller ut ur Schengenområdet. Vid den första registreringen tar gränspolisen en ansiktsbild och fingeravtryck (EES-förordningen). Systemet togs i drift i oktober 2025. EU-lagstiftningen anger reglerna, EU:s it-byrå eu-LISA bygger och driver den gemensamma databasen, men de nationella gränsmyndigheterna sköter kontrollerna på flygplatser, i hamnar och vid landgränser. Den ansvarsfördelningen förklarar mycket av konflikten.

Fem timmar vid gränskontrollen

Den första biometriska registreringen tar omkring 60 till 90 sekunder per resenär, enligt franska operativa uppskattningar (Le Monde). När den tiden multipliceras med sommarens flygvolymer växer köerna snabbt. Franska flygplatser har rapporterat väntetider på upp till fem timmar och missade anslutningar (Ouest-France). På Berlin Brandenburg har resenärer från länder utanför EU fått vänta upp till två timmar, enligt flygplatsens vd Aletta von Massenbach (Berliner Zeitung). Grekiska öflygplatser med stor brittisk turisttrafik har drabbats av samma flaskhalsar (The Guardian).

Det saknas samtidigt samlad offentlig statistik över väntetider, driftstörningar i automater och fel vid registreringen vid Schengens yttre gränser. Därmed bygger både påståendet om begränsade inkörningsproblem och bilden av ett systemfel överallt mer på enskilda rapporter än på jämförbara data.

Vad de nio länderna vill

De nio länderna vill inte avskaffa EES. Kravet är snävare: de vill förlänga den övergångsperiod som EU-kommissionen godkände vid starten och som gör det möjligt för gränspersonal att pausa den biometriska registreringen vid extrem trängsel, samtidigt som in- och utresor fortfarande registreras elektroniskt. Den perioden löper ut den 6 september (Connexion).

EU-kommissionen har avvisat ett generellt stopp och hävdar att förseningarna beror på nationella bemanningsbrister, inte på ett konstruktionsfel i det gemensamma systemet (CNN Greece). Kroatiens inrikesminister Davor Božinović har gett kommissionen stöd och sagt att landet förberedde sig ordentligt och inte ser några större problem. För ett land som i flera år granskades av äldre Schengenmedlemmar med hänvisning till bristande gränskapacitet är budskapet tydligt: systemet fungerar där regeringar har gjort förarbetet.

Den hårdaste kritiken går åt andra hållet. Alexander Zinell, vd för Fraport Greece, har kallat EES i grunden bristfälligt och sagt att systemet behöver göras om, bland annat genom förhandsregistrering före resan i stället för registrering vid luckan (The Guardian, Newsbeast). De grekiska flygplatserna lider dessutom av för få utbildade gränskontrollanter, ett nationellt strukturproblem som EES inte har skapat men som systemet gör betydligt mer synligt (Dnews).

Vad september avgör

Tidsfristen den 6 september tvingar EU-kommissionen att välja väg. Om övergångsperioden löper ut utan förlängning måste varje yttre Schengengräns genomföra full biometrisk registrering även under högtrafik. Om kommissionen förlänger perioden blir den biometriska registreringen i praktiken villkorad av köläget. Det skulle försvaga den centrala garanti som EES byggdes för att ge: verifierade in- och utresedata för varje resenär från länder utanför EU. Störningarna har sannolikt redan bidragit till att ETIAS, ett separat system för resetillstånd före avresa, skjuts in i 2027, även om EU:s officiella tidsplan fortfarande anger slutet av 2026 (travel-europe.europa.eu, Euronews).

Det juridiska argumentet för EES är starkt och säkerhetslogiken är enkel. Schengens fria rörlighet internt är politiskt hållbar bara om den yttre gränsen hanteras konsekvent. Men EU skrev en gemensam regel och lämnade genomförandet till 29 olika verkligheter på flygplatser, i hamnar och vid gränsstationer. Samma förordning ger smidiga kontroller i Zagreb och femtimmarsköer i Paris. Det kapacitetsgapet är nu kommissionens problem att hantera.