Nokia förs in i militärens 5G-kedja

En finsk rapport hävdar att Nokias 5G-teknik redan används för att styra ukrainska militära drönare långt bakom ryska linjer. Den uppgiften har inte bekräftats offentligt av Nokia, Nato eller Pentagon. Men den utveckling som påståendet pekar mot är väl dokumenterad i flera länder och går snabbare än Europas institutioner hinner reglera: civila telekomnät håller på att bli militär infrastruktur. Ännu finns inget klart svar på vem som ska leda, stänga ned, exportera eller bära ansvar för systemen.

Från basstationer till beslutskedjor

Nokia marknadsför redan militära nät för slagfältet till västliga försvarsmakter (Yahoo Finance). Samarbetet med Lockheed Martin riktar sig till USA:s försvar och allierade länder med ett 5G-erbjudande byggt för Pentagons öppna arkitekturstandarder (Data Center Dynamics). Sedan sin 5G-strategi 2020 har USA:s försvarsdepartement sett tekniken som central för ledning, logistik och utspridda militära operationer.

Nato testar redan samma idé i fält. Spanien bygger alliansens första taktiska 5G-nät vid Lešť i Slovakien inom Pilot Project 5, där drönare, sensorer, robotar och system mot drönare kopplas samman i en operativ miljö (Data Center Dynamics). Tyskland, Frankrike och Nederländerna utvecklar egna varianter: Deutsche Telekom kopplar mobilmaster till drönarförsvar (finanzen.net), Frankrike tar fram vapen mot billiga attackdrönare (Le Monde) och Nederländerna vill att mer än hälften av landets militära uppgifter ska utföras av obemannade system inom fem år (Tweakers).

I Västeuropa håller civil uppkoppling därmed på att bli försvarsinfrastruktur, utan att det alltid sägs rakt ut.

Där drönarna redan passerar gränser

Polen och Rumänien ser samma tekniska skifte genom ett säkerhetspolitiskt filter, inte ett industriellt. Polens försvarsminister har offentligt kopplat möjliga överföringar av MiG-29-plan till Ukraina till tillgång till ukrainsk drönarkunskap. Erfarenheter från slagfältet blir därmed förhandlingskapital (Wiadomości WP). Den polska statliga försvarskoncernen PGZ har också tecknat ett samarbetsavtal med ukrainska TAF Industries om produktion av drönare och system mot drönare (PAP Mediaroom).

Rumänien visar vad som händer när drönares ledningslänkar inte fungerar som tänkt. Enligt Rumäniens försvarsdepartement har omkring 50 situationer med drönare eller vrakdelar på rumänskt territorium inträffat sedan den fullskaliga invasionen började (Agerpres). Efter att en ukrainsk sjödrönare detonerat i hamnen i Constanța krävde Rumänien förprogrammerad självdestruktion för drönare som går in på rumänskt territorialvatten (Ziare.com). Invånare i Tulcea har fått nödvarningar om risk för nedfallande föremål (Libertatea).

För frontstater är kontrollen över drönarens kommunikationslänk därför en fråga om allmän säkerhet, inte en teknisk detalj i en upphandling.

Vem äger risken?

Ingen enskild institution styr över den här övergången. EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden, alltså varor och teknik som kan användas både civilt och militärt, sätter ramarna för exportkontrollen. Men tillstånden utfärdas och reglerna verkställs av nationella myndigheter (EUR-Lex). Nato testar militära nät och ställer krav på interoperabilitet, men skriver ingen exportlagstiftning. EU finansierar drönare och teknik med dubbla användningsområden för Ukraina (Airforce Technology), medan den operativa ledningen på slagfältet ligger hos nationella försvar eller Ukraina. Franska IFRI varnar samtidigt för att Europa fortfarande inte kan bygga och kontrollera tillräckligt mycket av den här tekniken på egen hand (IFRI).

Ansvarsfrågan är olöst. När ett kommunikationssystem med civilt ursprung blir en del av en militär beslutskedja, eller när en drönare passerar en Natogräns därför att ledningslänken brutits, vem bär ansvaret? Telekomleverantören, den militära operatören, exportlandet eller Ukraina? Kriget testar europeisk civil uppkoppling som militär infrastruktur snabbare än institutionerna hinner göra regler av erfarenheterna. Tekniken rör sig. Styrningen släpar efter.