Microsoftanläggning slukar nederländsk el

En enda Microsoftanläggning på den nederländska landsbygden förbrukade omkring 1,17 TWh el under 2025. Det motsvarar ungefär 1 procent av all el som användes i Nederländerna (Tweakers, CBS). Uppgiften har blivit offentlig genom EU:s nya rapporteringsregler och ger europeiska läsare en ovanligt konkret siffra för den infrastruktur som bär e-post, molnlagring och AI-tjänster. Molnet är digitalt. Elförbrukningen är det inte.

Ett kraftverk som aldrig stängs av

En terawattimme är svår att föreställa sig. Microsofts anläggning i Middenmeer motsvarar en kontinuerlig effekt på ungefär 134 megawatt, dygnet runt, året om. Det är som en medelstor industrianläggning som aldrig går ned i varv. Samma energimängd skulle räcka till omkring 390 000 nederländska hushåll, även om hushåll och datacenter belastar elsystemet på helt olika sätt (Tweakers).

Det särskilda med datacenter är att efterfrågan knappt varierar. En bilfabrik använder mycket el under skift och mindre på natten. Ett datacenter ligger däremot högt hela tiden (EIA). Elnät byggs för att hantera toppar och dalar. En stor, jämn last som aldrig släpper trycket minskar utrymmet för andra användare i samma nät.

Utöver själva beräkningarna kräver kylningen en stor del av anläggningarnas el. AI förstärker båda problemen. Träning av stora modeller kan dra mycket el under dagar eller veckor, medan miljontals samtidiga frågor från användare skapar nya toppar ovanpå den redan höga grundlasten (ReGlobal).

Det Europa ännu inte ser

Den nederländska siffran finns därför att EU:s omarbetade energieffektiviseringsdirektiv kräver att datacenter med mer än 500 kilowatt serverlast rapporterar energi- och resursanvändning (EUR-Lex). EU-kommissionens första insamling omfattade 776 anläggningar i unionen, med en sammanlagd förbrukning på 16,7 TWh (European Commission).

Luckorna säger nästan lika mycket som siffrorna. Av omkring 160 nederländska datacenter lämnade 104 in uppgifter, medan 27 utelämnade centrala fält. Google redovisade inte sin nederländska förbrukning på anläggningsnivå och hänvisade till affärshemligheter (Data Center Dynamics). De saknade uppgifterna finns främst hos amerikanska operatörer. Branschens lobbying bidrog dessutom till att EU-regelverket behöll sekretesskydd kring miljöindikatorer (Data Center Dynamics). Microsofts siffra syns alltså för att den är ett undantag, inte för att transparensen fungerar fullt ut.

Irland visar vart utvecklingen kan leda. Där förbrukade datacenter 7 663 GWh under 2025, motsvarande 23 procent av den uppmätta elförbrukningen, upp från 5 procent 2015 (CSO). I den skalan handlar ett anslutningsbeslut inte om huruvida en webbplats laddar snabbare. Nätoperatören måste avgöra om begränsad kapacitet ska gå till servrar, bostäder, fabriker eller elektrifierad transport.

Irlands svar blev villkor. Nya stora datacenter måste inom sex år täcka minst 80 procent av sin efterfrågan med ny irländsk förnybar elproduktion och samtidigt tillhandahålla reservkraft som kan kopplas in vid behov, inte bara väderberoende tillförsel (CRU). Ansökningar i hårt belastade områden kring Dublin avslås direkt (Philip Lee). Nätanslutning har blivit industripolitik.

Två sätt att förtjäna plats i elnätet

Tyskland skriver in datacenter i energilagstiftningen. Landets energieffektiviseringslag ställer krav på effektivitetstak, spillvärme och upphandling av förnybar el (EnEfG). Nya anläggningar möter ett PUE-mål på omkring 1,2. Det betyder att för varje elenhet som servrarna använder går ungefär ytterligare en femtedel till kylning, elomvandling och annan kringdrift (Servola). Valet av plats handlar därför inte längre bara om att hitta en elkabel, utan också om att hitta någon i närheten som faktiskt kan använda spillvärmen.

Danmark prövar en annan uppgörelse. Metas anläggning i Odense levererar upp till 100 000 MWh per år till fjärrvärmenätet (ENGIE). Spillvärme fungerar bara när det finns efterfrågan i närheten och rör som kan flytta värmen. Den tar alltså inte bort belastningen på elnätet. Men den ger allmänheten något konkret tillbaka.

Europa är redan beroende av datacenter. Den politiska frågan gäller villkoren för beroendet. Microsofts nederländska redovisning gjorde en abstrakt debatt möjlig att räkna på: en anläggning, en procent. Det som fortfarande saknas är insyn i om övriga omkring 160 nederländska anläggningar väger lika tungt, hur deras effekttoppar och nätavtal ser ut och om deras påståenden om ren el håller. Mätaren syns nu. Nästa fråga är vad datacenter ska betala, redovisa och lämna tillbaka.