Piller mot bukspottkörtelcancer fördubblar nästan överlevnaden

Spridd bukspottkörtelcancer hör till de mest svårbehandlade cancersjukdomarna. Den 26 augusti godkände USA:s läkemedelsmyndighet FDA daraxonrasib, en tablett som tas dagligen. I en fas III-studie ökade behandlingen medianöverlevnaden till 13,2 månader, jämfört med 6,7 månader med konventionell cellgiftsbehandling.

I studien deltog patienter vars metastaserade bukspottkörtelcancer hade förvärrats efter en tidigare behandling. FDA:s godkännande omfattar en bredare grupp: vuxna med metastaserat adenokarcinom i bukspottkörteln som fått minst en systemisk behandling samt patienter som inte klarar kombinationsbehandling med flera cellgifter. Den senare gruppen ingick inte direkt i den randomiserade jämförelsen.

FDA beskriver daraxonrasib som den "första riktade behandlingen i sitt slag mot metastaserad bukspottkörtelcancer". Läkemedlet utvecklas av Revolution Medicines och säljs under namnet RASONQUE. Godkännandet bygger på en avslutad fas III-studie, publicerad i New England Journal of Medicine, där patienternas överlevnad mättes direkt. Beslutet grundas alltså inte på ett indirekt effektmått eller tidiga resultat från en mindre studie.

Därför har proteinet varit så svårt att angripa

De flesta tumörer i bukspottkörteln drivs av mutationer i proteinet KRAS. Proteinet fungerar ungefär som en strömbrytare inne i cellen: det slås på för att föra en tillväxtsignal vidare och stängs sedan av. Cancerframkallande mutationer låser brytaren i påslaget läge, vilket gör att cellerna fortsätter att få signaler om att växa och dela sig.

Problemet identifierades redan på 1980-talet, men forskarna lyckades länge inte utveckla något läkemedel som blockerade proteinet. KRAS har en ovanligt slät yta och saknar de djupa fickor där läkemedelsmolekyler vanligtvis kan fästa.

År 2013 upptäckte forskare en dold ficka i en särskild muterad form, KRAS-G12C. Bokstavs- och sifferbeteckningarna anger olika förändringar på samma plats i proteinet. Upptäckten ledde till godkända läkemedel, men dessa fungerar endast mot just G12C. De mutationer som är vanligast vid bukspottkörtelcancer, G12D, G12V och G12R, gick fortfarande inte att angripa.

Daraxonrasib använder en annan mekanism. Enligt en studie från 2024 som beskriver verkningssättet binder läkemedlet först till cyklofilin A, ett protein som finns i stora mängder i cellerna. Det komplex som då bildas fäster vid aktivt RAS och hindrar proteinet från att föra tillväxtsignalen vidare. Metoden riktas mot en yta som delas av flera RAS-varianter, i stället för mot en ficka som är unik för en mutation. Därmed kan daraxonrasib angripa de varianter som dominerar i tumörer i bukspottkörteln.

Detta mätte studien

I studien RASolute 302 fördelades 500 patienter vid kliniker i flera länder slumpmässigt mellan daraxonrasib och läkarens val av fyra etablerade cellgiftsbehandlingar. Samtliga hade metastaserad bukspottkörtelcancer som hade förvärrats efter en tidigare behandling. De var samtidigt i tillräckligt gott fysiskt skick för lättare aktiviteter och personlig omvårdnad.

Resultaten var ovanligt tydliga för denna cancersjukdom. I den dominerande gruppen med RAS-G12 levde 53,3 procent efter ett år, jämfört med 18,7 procent bland dem som fick cellgifter. Riskkvoten för död var 0,40. Det innebär att den beräknade dödstakten under uppföljningen var 60 procent lägre med daraxonrasib. Blindade granskare av röntgenbilder konstaterade en mätbar tumörminskning hos omkring 30 procent av dem som fick daraxonrasib, mot 11 procent i cellgiftsgruppen.

Biverkningar var vanliga. Enligt produktinformationen fick omkring 85 procent hudutslag, 58 procent diarré och 53 procent sår i munnen. Allvarliga biverkningar och avbrutna behandlingar var mindre vanliga än med cellgifter. Patienterna uppgav också att försämringen av smärtan sköts upp.

Siffrorna beskriver utfallet för en grupp förhållandevis välmående patienter efter exakt en tidigare behandling. De visar inte vilken effekt en enskild patient kan förvänta sig. Uppföljningstiden var i median 8,5 månader, och det återstår därför att se hur länge effekten består.

Ett europeiskt införande ligger längre fram

FDA:s beslut har ingen rättslig verkan i EU. Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA inledde en stegvis granskning i juli 2026 inom programmet Cancer Medicines Pathfinder. Det innebär att myndigheten bedömer vissa uppgifter innan en fullständig ansökan om marknadsgodkännande lämnas in.

I början av september fanns ingen fullständig ansökan i de offentliga registren och ingen tidsplan för ett beslut. EMA uppgav att den samlade handläggningstiden ännu inte gick att förutse. I april fick daraxonrasib även status som särläkemedel i EU för behandling av bukspottkörtelcancer. Det ger vissa regulatoriska förmåner för läkemedel mot sällsynta sjukdomar, men är inte ett försäljningstillstånd.

Även efter ett eventuellt EU-godkännande avgörs den faktiska tillgången av nationella beslut om pris och subvention. Svenska patienter skulle därför inte automatiskt få tillgång till behandlingen samtidigt som EU-kommissionen godkänner den.

För förhållandevis välmående patienter vars metastaserade bukspottkörtelcancer hade förvärrats efter en behandling gav daraxonrasib längre överlevnad än cellgifter i en randomiserad fas III-studie. Tidiga studier av samma läkemedel vid lungcancer har visat svarsfrekvenser på 31–37 procent, och fas III-studier pågår. Prekliniska modeller pekar på flera möjliga sätt för tumörer att utveckla motståndskraft, men det är ännu okänt vilken betydelse dessa mekanismer får hos patienter. Ett europeiskt godkännande och efterföljande beslut om finansiering ligger fortfarande framåt i tiden.