Paris och Berlin överväger 90-procentsmål för bilar

EU:s utsläppskrav för nya bilar ska skärpas 2035. Paris och Berlin vill lätta på reglerna och samtidigt reservera offentliga stöd till bilar som tillverkats i Europa. Enligt Reuters och AFP skulle det preliminära förslaget innebära en minskning på 90 procent utan krav på att kompensera för resten (Reuters, AFP via France 24). Berlin har ännu inte ställt sig bakom förslaget, de publicerade uppgifterna skiljer sig åt om hur mycket lättnader biltillverkarna skulle få och inget av detta är lag.

Tre versioner av samma regel

Först gäller det att se till den lag som redan finns. Från 2035 måste varje biltillverkare minska de genomsnittliga koldioxidutsläppen från avgasrören på alla nya bilar som företaget säljer med 100 procent jämfört med 2021 års nivå (förordning (EU) 2023/851). Därför kallas regeln ibland för ett förbud mot förbränningsmotorer, även om den inte påverkar bilar som redan är ute på vägarna eller marknaden för begagnade bilar.

I december 2025 föreslog EU-kommissionen, unionens verkställande organ, en mindre sträng regel. Den skulle kräva en utsläppsminskning på 90 procent, medan biltillverkarna skulle kompensera de sista tio procentenheterna med krediter för förnybara bränslen och koldioxidsnålt stål tillverkat i EU (COM(2025)995).

Enligt Reuters och AFP behåller det fransk-tyska utkastet kommissionens mål, men slopar kravet på kompensation. Biltillverkarna skulle helt enkelt få släppa ut de återstående tio procenten.

POLITICO, som uppger sig ha sett ett utkast, beskriver en mer tillåtande version. Den skulle ge biltillverkarna ytterligare handlingsutrymme kopplat till investeringar i alternativa bränslen, vilket kan föra den faktiska utsläppsminskningen närmare 80 procent. Förslaget skulle också innehålla ”superkrediter”, där varje elbil räknas mer än en gång i tillverkarens genomsnitt (POLITICO). Inget utkast har publicerats, så ingen utanför förhandlingarna kan slå fast hur beräkningen ser ut.

Den industriella delen av uppgörelsen

Vad biltillverkarna ger i utbyte finns i ett separat lagförslag: EU-kommissionens förslag till Industrial Accelerator Act. Det skulle knyta subventioner och offentliga kontrakt till produktion i Europa. En bil som omfattas skulle behöva monteras i EU och i regel ha minst 70 procent av värdet på delarna utanför batteriet från källor som godtas enligt förslaget (förslaget till IAA).

Kravet skulle avgöra vilka bilar som kan ge rätt till en köpbonus eller ett kontrakt för en offentlig fordonsflotta. Privatpersoner skulle fortfarande kunna köpa bilar som tillverkats någon annanstans. Eftersom utsläppsregeln och stödkriterierna behandlas i separata lagförslag kan Paris och Berlin inte själva göra uppgörelsen till lag. De kan bara driva den som en gemensam linje.

Storbritannien skulle kunna omfattas. Reuters har rapporterat att utkastet räknar produktion i EU och i europeiska partnerländer som ingick i den inre marknaden den 1 januari 2020, förutsatt att de erbjuder full ömsesidighet och följer EU:s regler (Reuters). Frankrike hade släppt sitt motstånd mot att inkludera Storbritannien (Guardian).

Vem kan fortfarande sätta stopp?

Det första hindret finns i Berlin. POLITICO rapporterade att Socialdemokraterna, koalitionspartner till förbundskansler Friedrich Merz, hade invändningar. Tidningen citerade också en regeringstalesperson som uppgav att någon slutlig överenskommelse inte fanns (POLITICO).

Även en undertecknad text skulle bara inleda förhandlingar. Frankrike och Tyskland behöver stöd i ministerrådet, där medlemsländernas ministrar röstar: minst 15 av 27 regeringar som tillsammans företräder 65 procent av EU:s befolkning (rådet). Europaparlamentet måste också godkänna samma text. Plenardatumen den 23 november och 14 december är prognoser, inte tidsfrister (Europaparlamentets ärende).

Medlemsländerna är oeniga. Tjeckiens ståndpunkt, som godkändes den 16 mars, efterlyser mindre stränga mål och större flexibilitet. Där står också att ett nej till reformen i en omröstning kan innebära att de strängare reglerna blir kvar (Tjeckiens industriministerium). Med de prioriteringarna kan även en ofullständig lättnad vara attraktiv för Prag.

Sverige lutar åt motsatt håll. Den 27 juli sade klimatminister Romina Pourmokhtari i riksdagen att kraven för 2035 var väl avvägda och gynnade svenska biltillverkare som ställt om till eldrift tidigt (riksdagen). Stegra, en svensk tillverkare av grönt stål, hade uppmanat regeringen att behålla stålkrediten som det fransk-tyska utkastet skulle slopa (Stegras yttrande).

Om Reuters och AFP återger det opublicerade utkastet korrekt skulle biltillverkarna slippa kompensera för de utsläpp som återstår med kommissionens föreslagna mål. I utbyte skulle offentliga bilstöd gå till fabriker i Europa. Utfallet beror fortfarande på om Merz koalition skriver under, om en majoritet kan samlas i ministerrådet trots avståndet mellan Prag och Stockholm och om Europaparlamentet röstar ja. Först måste Berlin ge besked: skriver regeringen under, och i så fall med vilken procentsats?