Pentagon minskar USA:s stridsbrigader i Europa

Pentagon minskade förra veckan antalet amerikanska stridsbrigader i Europa från fyra till tre. Därmed är markstyrkorna tillbaka på den nivå som gällde före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina (Stars and Stripes, Washington Examiner). Några timmar senare skrev Donald Trump på Truth Social att han skulle skicka "5 000 additional troops to Poland". Några operativa detaljer kom inte. Pentagon hänvisade reportrar till Vita huset, som i sin tur hänvisade tillbaka till inlägget i sociala medier (Stars and Stripes). Polens utrikesminister Radosław Sikorski tolkade löftet som att USA "mer eller mindre" behåller den amerikanska truppnärvaron på nuvarande nivå (Notes from Poland).

Avståndet mellan budskap och faktisk truppmatematik präglade veckan då Natos utrikesministrar samlades i Helsingborg inför toppmötet i Ankara i juli.

Tillbakadragandet steg för steg

Den 1 maj beordrade Trump att 5 000 soldater skulle lämna Tyskland. Den 13 maj stoppade försvarsminister Pete Hegseth en rotering av en pansarbrigad med 4 000 soldater till Polen, trots att utrustning redan var på väg och förtrupper fanns på plats (Breaking Defense, Politico). Arméledningen uppgav inför kongressen att den fick besked om beslutet bara några dagar i förväg.

Därefter kom uppgifter om att Trump ringde Hegseth och krävde en förklaring, irriterad över att just Polen hade drabbats i stället för en mindre samarbetsvillig allierad. Inlägget om "5 000" soldater till Polen följde kort därefter. Den enklaste vägen vore att återuppta just den rotering som nyss avbröts.

Den samlade amerikanska rotationsstyrkan i Europa väntas ändå minska med omkring 5 000 soldater. Natos högste militäre befälhavare i Europa, SACEUR Alexus Grynkewich, bekräftade siffran den 19 maj och varnade allierade för att "absolutely expect additional redeployments" (NATO). Pentagon har också i det tysta minskat sina åtaganden i Nato Force Model, det hemligstämplade ramverk där medlemsländer anger vilka styrkor som kan aktiveras i krig. Eftersom detta sker utanför de formella truppnivåer som regleras i amerikansk lag kan kongressen inte blockera beslutet (Military Times).

Tyskland tar smällen

Ett mönster framträder i omgrupperingen. Allierade som samarbetade med Washingtons militära operationer mot Iran fick behålla sina styrkor. De som invände förlorade dem. Tyskland, vars förbundskansler Friedrich Merz offentligt kritiserade Trumps Iranstrategi, förlorade både soldater och en planerad utplacering av kryssningsrobotar av typen Tomahawk. Polen, där president Karol Nawrocki har en personlig kanal till Trump, fick i stället en belöning på sociala medier (Der Spiegel).

Berlin tog förödmjukelsen utan öppen konflikt. Utrikesminister Johann Wadephul beskrev tillbakadragandet som en rutinmässig och "förväntad rotation" (Deutschlandfunk). Merz, som tidigare offentligt hade drivit frågan om att köpa 400 amerikanska Tomahawkrobotar, slutade ta upp ämnet efter att Washington tystnat om den tyska köpförfrågan. Tyskland undersöker nu ett gemensamt projekt för inhemsk produktion av kryssningsrobotar (ZDF).

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna formulerade den bredare frustrationen bland allierade i Helsingborg: "Everything that concerns NATO deterrence and capabilities must happen in coordinated ways" (Estonian MFA). Invändningen gällde inte principen att Europa ska bära mer av bördan, utan att beslut fattas utan samråd med de länder som får ta konsekvenserna.

Hormuz, fregatter och jakten på kapacitet

Utrikesminister Marco Rubio lade ytterligare ett tryck på de europeiska allierade i Helsingborg. Han uppmanade dem att förbereda en "Plan B" för Hormuzsundet om Iran vägrar öppna farleden igen, och framställde frågan som ett test av Natos värde för Washington (NATO). Frankrike avvisade utgångspunkten. "The North Atlantic Treaty applies to the North Atlantic", sade en talesperson för utrikesdepartementet. "It is neither its purpose, nor the appropriate alliance for a subject in the Middle East" (Iran International).

Det europeiska svaret rör sig från protest till upphandling. Sverige har tecknat avtal om fyra fregatter från franska Naval Group, landets största militära anskaffning sedan 1980-talet (Le Monde, Euronews). Frankrike har utvidgat sitt kärnvapenparaply till åtta partnerländer, och bilaterala styrgrupper arbetar redan med Tyskland, Sverige och Danmark (L'Éventail). De straffande tillbakadragandena skulle tvinga allierade till följsamhet. I stället påskyndar de den europeiska försvarsuppbyggnad som på sikt kan minska Washingtons hävstång.