Polen köper svenska ubåtar för €4.2bn

A command without a fleet: Poland secures its silent future in the shallow Baltic.
Bildkomposition · tobriefÖstersjön är grund, kall och full av undervattenskablar, gasledningar och sensorer. I ett så trångt hav förändrar en tyst ubåt säkerhetsläget för varje land längs kusten.
Den 29 juni skrev Polen bindande avtal om tre ubåtar av Saab A26/Blekinge-klass inom det försenade Orka-programmet. Paketet omfattar ubåtar, vapen, utbildning och underhållskapacitet som ska byggas upp i Polen. Kostnaden anges till omkring 47–50 miljarder kronor, cirka 4,2 miljarder euro (Saab, Defense News). Affären stärker avskräckningen i Östersjön. Den visar också var europeisk försvarskraft i praktiken byggs: i bilaterala industrirelationer, snarare än i EU-institutionerna.
En fyrtioårig lucka ska stängas
Polens ubåtsvapen hade krympt till en enda åldrande ubåt, ORP Orzeł. Orka-programmet ska hindra landet från att helt förlora undervattenskompetens innan nya plattformar är på plats (DW). Under övergångsperioden ska Sverige tillhandahålla en äldre ubåt av A17/Södermanland-klass för besättningsutbildning medan A26-ubåtarna byggs. Första leverans väntas omkring 2030–2031 (CTV, RMF24).
A26 använder luftoberoende framdrivning, vilket gör att ubåten kan stanna under ytan betydligt längre än en konventionell dieselelektrisk ubåt. I Östersjöns trånga vatten betyder det dold patrullering och övervakning nära Kaliningrad, Finska viken och kritisk energiinfrastruktur som LNG-terminaler och undervattenskablar (n-tv).
Vinnare och förlorare
Saab Kockums säkrar varvsarbete under lång tid i Karlskrona och Landskrona. Svenska medier beskrev kontraktet som historiskt (SVT). Polen får tillbaka en undervattensförmåga och stärker sin trovärdighet på Natos östra flank. Premiärminister Donald Tusk sade att affären "förändrar säkerhetssituationen i Östersjön kvalitativt" (Polsat News).
Den tydligaste förloraren är TKMS (ThyssenKrupp Marine Systems), den Kielbaserade tyska ubåtsbyggaren som erbjöd sin U212 CD-modell men blev utan kontrakt (Zeit). Förlusten svider extra eftersom Berlin har egna marinproblem. Försvarsminister Boris Pistorius avbröt nyligen F126-fregattprogrammet efter förseningar och stigande kostnader (Bundeswehr). Litauen kan på längre sikt vinna på starkare skydd kring LNG-terminalen i Klaipėda och undervattenskablarna, även om Vilnius just nu prioriterar markstyrkor och den baltiska försvarslinjen (LRT).
Ett nationellt kontrakt i taget
Orka visar hur Europa faktiskt rustar upp: ett nationellt kontrakt i taget. EU:s verktyg ska få länder att köpa mer gemensamt. EDIRPA, ett program som belönar gemensamma upphandlingar mellan minst tre medlemsländer, och det föreslagna EDIP, Europeiska försvarsindustriprogrammet, ska minska kostnader och dubbelarbete när varje land annars handlar på egen hand (EU-kommissionen). Nato sätter förmågemål men driver inte upphandlingar och skriver inte kontrakt (NATO).
När ett frontlinjeland har ett akut förmågeglapp vänder det sig till en bilateral leverantör som kan leverera. Det gör inte EU:s instrument oviktiga. SAFE, EU:s nya försvarslåneinstrument, kan bidra till att finansiera inköp av det här slaget, och gemensamma standarder kan pressa länder mot materiel som fungerar ihop. Men valet av plattform, utbildningslösningen under övergången och de decennier av underhåll och uppgraderingar som följer efter försäljningen förblir nationella beslut.
Det som återstår
Offentliga dokument bekräftar inte om Orka får finansiering via SAFE. De juridiska villkoren för den tillfälliga ubåten har inte publicerats. Leveransdatumen anges med ungefär ett års osäkerhet. Det återstår också att se om Polens utlovade underhållsanläggningar faktiskt byggs. Än så länge är det ett industriellt åtagande, inte ett faktum. Någon verifierad rysk reaktion har inte framkommit.
Ubåtarna kommer först om flera år. Men kontraktet visar redan var makten i Europas försvar ligger: hos stater som fattar beslut, leverantörer som bygger och bilaterala relationer som får saker att hända. Tills vidare skrivs den europeiska försvarsintegrationen mindre i Brysselkommunikéer än i kontrakt, varv och underhållsanläggningar.
How was this article?
Help us get better
Help us get better
Details about this article
- Model:
- claude-opus-4-6
- Generated:
- 6/30/2026, 8:35:41 AM
- Pipeline run:
- eu_pipeline_20260630_070736
- Watermark:
- SynthID (Google's invisible watermark)
- Human review:
- None before publication