Polen begär utlämning av Starlink-brandmisstänkta

Den 12 oktober grep tysk polis två turkiska medborgare efter polska arresteringsorder. De misstänks ha anlagt en brand vid en markstation för Starlink i Wola Krobowska i regionen Mazovien (Polens inrikesministerium). Gripandena innebär ett steg framåt i den polska utredningen. Det material som hittills har offentliggjorts visar varken att rysk underrättelsetjänst beordrade branden, vilket polska ledare hävdar, eller att någon blev utan internetuppkoppling.

Från brand till arresteringsorder

Branden bröt ut omkring klockan 21 den 23 september i ett teknikskåp med strömförsörjningsutrustning på anläggningen (PAP). Wola Krobowska fungerar som en nätverksknutpunkt: där lämnar Starlink-satelliter över internettrafik till marknäten.

Den 25 september uppgav Polens riksåklagarmyndighet att utredningen tydde på mordbrand. Myndigheten inledde en utredning om sabotage, terrorism och arbete för en främmande underrättelsetjänst (Polens riksåklagarmyndighet).

Därefter använde Polen en europeisk arresteringsorder. Den gör det möjligt för en domstol i ett EU-land att begära att ett annat land griper och överlämnar en misstänkt, utan de långdragna diplomatiska förhandlingar som traditionell utlämning kräver. Premiärminister Donald Tusk meddelade att männen gripits. Polischefen Marek Boroń tackade tysk polis och Europols sambandsfunktionärer, som hjälper nationella polismyndigheter att utbyta information över gränserna (InfoSecurity24).

Männen har ännu inte åtalats. Polska företrädare säger att åtal väcks när Tyskland har överlämnat dem (Polens inrikesministerium). Enligt arresteringsordern är det tyska domstolar, inte Warszawa, som avgör om överlämningen ska ske.

Vad Polen har visat – och vad landet hävdar

Åklagarna hänvisar till en ”grundad misstanke” om att ryska underrättelsetjänster beordrade angreppet för att störa Starlinktrafiken i Polen och Central- och Östeuropa (Polens riksåklagarmyndighet). Uttrycket anger vilken misstankegrad som krävs för att inleda en utredning. Det är ingen offentlig redovisning av en beviskedja.

Inrikesminister Marcin Kierwiński gick längre och sade att han inte tvivlade på att Ryssland var inblandat (Polens inrikesministerium).

Det som hittills har redovisats om utredningen gäller de två männen. Boroń sade att utredarna har återskapat hur branden förbereddes och hur de misstänkta tog sig därifrån. De har också säkrat inspelningar av männens agerande (InfoSecurity24). Sådan bevisning kan knyta männen till branden. Hittills har inget offentliggjort material – film, meddelanden eller betalningar – knutit dem till någon eventuell uppdragsgivare.

Förlorade någon faktiskt uppkopplingen?

Polens digitaliseringsministerium uppgav 2022 att Wola Krobowska betjänade användare i Centraleuropa. Ministeriet tillade att satelliter över Ukraina kunde leda trafiken via anläggningen (Polens digitaliseringsministerium). Det gör anläggningen till ett tänkbart mål för den som vill störa Ukrainas uppkoppling.

Den 24 september sade digitaliseringsminister Krzysztof Gawkowski att angreppet syftade till att stoppa trafiken så att institutioner, däribland den ukrainska armén, skulle förlora sin uppkoppling. Sedan tillade han: ”I dag fungerar allt” (TVP Info). Han beskrev angriparnas avsikt, inte ett avbrott som hade uppmätts.

En del utländsk rapportering suddade ut den skillnaden. Reuters återgav hans uttalande som att angreppet i praktiken skulle ”slå ut” en förbindelse (Reuters). Tjeckisk nyhetsrapportering beskrev ett faktiskt avbrott (Seznam Zprávy).

Exatel är det polska företag som hyr ut marken i andra hand och tillhandahåller dataförbindelser till anläggningen. Företaget uppger att dess egna tjänster inte påverkades (Exatel). Samtidigt säger Exatel att bolaget varken äger eller övervakar utrustningen vid markstationen och därför inte kan uttala sig om Starlinks tjänst. Inga driftloggar eller trafikuppgifter har heller offentliggjorts.

Gripandena innebär ett konkret framsteg. Polska arresteringsorder ledde till att två misstänkta greps i Tyskland, och nu ligger nästa beslut hos en tysk domstol. I övrigt är det offentliga underlaget tunt. Påståendet om en rysk order bygger på ministrarnas uttalanden och åklagarens bedömning att misstanken räcker för att inleda en utredning. Uppgiften om ett tjänsteavbrott saknar stöd i offentliggjorda uppgifter, och ansvarig minister sade att nätet fungerade.