Polens €33.6bn skärper jordbruksstriden

EU:s budgetram för 2028-2034 är inte beslutad, men huvudkonflikten är redan tydlig. Nettobetalare som Tyskland och Nederländerna vill flytta pengar till försvar, forskning och konkurrenskraft. Nettomottagare, med Polen, Spanien och Frankrike i spetsen, vill skydda jordbruksstöd och regionala fonder. Striden gäller fördelningen i EU:s nästa sjuårsbudget, och jordbruket är den punkt där motsättningarna blir öppna.

EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen sade till polska medier att polska lantbrukare bör få minst 33,6 miljarder euro under nästa budgetperiod, jämfört med 31,2 miljarder euro i dag (Business Insider Polska, RMF24). Med indirekta stöd, till exempel till lantbruksskolor, kan totalsumman överstiga 40 miljarder euro. Det är politiska signaler, inte beslutad lagstiftning: Europaparlamentet har redan avvisat medlemsländernas första utkast till den fleråriga budgetramen, MFF, som är EU:s bindande sjuåriga utgiftsplan (Euronews, Europeiska revisionsrätten).

Varför jordbrukspengarna styr hela budgeten

Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, är EU:s system för att stödja lantbrukare. Den nuvarande sjuårsbudgeten på 386,6 miljarder euro går genom två huvudkanaler: direkta inkomststöd och landsbygdsmedel för investeringar, miljöåtgärder och lokala ekonomier. Mellan 2018 och 2022 stod direktstöden för 23 % av den samlade jordbruksinkomsten i EU. Alla jordbruksstöd tillsammans motsvarade i genomsnitt 33 % (Europeiska kommissionen, Europeiska kommissionen). För många producenter är EU-stödet alltså inte ett tillskott vid sidan av. Det är en del av inkomstbasen.

Polen gynnas både av landets jordbruksstorlek och av EU:s konvergenslogik, där nyare och östliga medlemsländer länge har krävt att deras hektarstöd ska närma sig nivåerna för franska, tyska och nederländska lantbrukare. Hansen bekräftade att den logiken fortfarande gäller och kopplade Polens väntade ökning till den pågående utjämningen av stödnivåer (RMF24). Sexton länder skulle få mer. Elva skulle få mindre.

Vilka vill skydda jordbruket, och vilka vill styra om pengarna

Cyperns rådsordförandeskap, som för närvarande förhandlar mellan medlemsländerna, har föreslagit en samlad nedskärning på omkring 2 % jämfört med kommissionens plan. Minskningen är ojämnt fördelad: konkurrenskraft, försvar, forskning och yttre åtgärder skulle minska med runt 3,9 %, medan jordbruk och sammanhållningspolitik skyddas relativt sett (EUAlive).

Den ojämna fördelningen visar konfliktlinjen. Spanien har undertecknat en deklaration med 16 länder som kräver att sammanhållningsmedel och jordbruksstöd bevaras (Spaniens utrikesdepartement). Madrid har gått längre och öppnat för nya EU-inkomster och även ny gemensam upplåning för att undvika nedskärningar i jordbruksstödet (EFE). Fransk rapportering placerar genomgående Paris bland försvararna av jordbruksutgifterna (Banque des Territoires).

På andra sidan kallade Tyskland förslaget "oöverkomligt dyrt" (Spiegel). Nederländernas finansminister beskrev Cyperns kompromiss som en "no-go box" som finansierade "gårdagens prioriteringar" på bekostnad av "morgondagens utmaningar" (The Straits Times/Reuters). Sverige invände mot att försvar och forskning fick bära nedskärningar samtidigt som jordbruket skonades (Europaportalen).

Eftersom CAP stod för omkring 24,6 % av EU:s utgifter 2023 hävdar nettobetalarna, alltså länder som betalar in mer till budgeten än de får tillbaka, att ett skydd av denna andel tränger undan försvar, konkurrenskraft och forskning vid en tidpunkt då Europa säger sig behöva alla tre (Europeiska kommissionen).

Vad huvudtalen fortfarande döljer

Siffran 33,6 miljarder euro är nominell. Någon inflationsjusterad jämförelse med dagens budget har inte publicerats. En höjning i rubriken kan därför dölja en real nedskärning om insatskostnaderna stiger snabbare. EU:s regler kräver att minst 10 % av direktstöden går till mindre gårdar och minst 3 % till unga lantbrukare (Europeiska kommissionen). Men ingen polsk prognos för 2028-2034 visar hur reglerna skulle fördela pengarna efter gårdsstorlek eller region. Totalbeloppet kan växa utan att fördelningsfrågan är avgjord.

Den största möjliga fördelningsförändringen gäller Ukrainas eventuella EU-medlemskap. Ukraina får i dag upp till 50 miljarder euro genom en separat facilitet för 2024-2027 (Europeiska kommissionen). Ett budgetutkast har redan minskat det bredare Ukrainastödet för 2028-2034 från 100 miljarder euro till 89 miljarder euro (Kyiv Independent). Ännu finns ingen trovärdig modell som visar vad ett ukrainskt medlemskap skulle betyda för polska, franska eller spanska jordbruksstöd. Den frågan saknar fortfarande siffra, men den ligger bakom varje position i förhandlingsrummet.