Kraftig El Niño gör Europavintern svårbedömd

För Europa förändrar styrkan i El Niño sannolikheterna för vintern, men avgör inte om ett enskilt land får en blöt, mild eller kall säsong. I ekvatoriala Stilla havet är vattnet på väg att bli ovanligt varmt. Enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO) kan det bli en av de starkaste El Niño-perioderna sedan åtminstone 1950 (WMO). För att förstå vad siffrorna säger behöver man se vad de faktiskt mäter.

Två mått på ett varmt hav

Prognosmakare följer en lång havsremsa längs ekvatorn i centrala Stilla havet, kallad Niño 3.4 (Climate Reanalyzer). De beräknar den genomsnittliga yttemperaturen och jämför den med det långsiktiga genomsnittet. Skillnaden kallas anomali. WMO räknar med att temperaturen ligger omkring 3,7 °C över det normala från oktober till december. Vid toppen i november–januari 2015–2016 var motsvarande avvikelse 2,6 °C (WMO).

USA:s klimatmyndighet NOAA använder ett annat mått på samma vatten. I Relative Oceanic Niño Index utgår myndigheten från tremånadersavvikelsen i Niño 3.4, drar ifrån den genomsnittliga avvikelsen i alla tropiska hav och gör sedan ytterligare en statistisk justering (NOAA). Tänk på ett lopp där medvinden hjälper alla löpare. Om man räknar bort den skjuts som hela fältet får syns bara löparnas inbördes försprång.

Med detta strängare mått bedömer NOAA sannolikheten för att nå +2,5 °C, myndighetens gräns för en El Niño av historisk styrka, till 83 % under oktober–december. Det ligger över toppnivåerna på +2,3 till +2,4 °C under 1982–1983, 1997 och 2015 (NOAA:s sannolikhetsbedömning). WMO:s och NOAAs siffror bygger på olika mått och ska därför inte läsas som konkurrerande temperaturuppgifter.

En del rapportering gick längre. Weatherzone uppgav att området passerade 30 °C den 5 oktober, för första gången i ett dagligt dataset som börjar 1981 (Weatherzone, Climate Reanalyzer). Uppgiften byggde på preliminära data, och varken temperaturen eller rekordplaceringen har kunnat återskapas oberoende. I NOAAs veckotabell anges 29,9 °C för veckan med den 30 september som mittpunkt, jämfört med 29,8 °C under en vecka nära toppen 2015 (NOAA:s veckodata). Siffrorna bekräftar den ovanliga värmen, men en annan vecka och en annan mätperiod kan inte bekräfta ett dagligt rekord.

Så påverkar en del av Stilla havet var regnet faller

Normalt driver passadvindarna varmt ytvatten västerut mot Indonesien och Australien, medan kallare vatten stiger längre österut. När man blåser stadigt över ett bad samlas vattnet vid ena änden. Slutar man blåsa skvalpar det tillbaka. När passadvindarna försvagas sprids det varma vattnet österut och regnmolnen följer efter. Luftcirkulationen förändras då, vilket försvagar vindarna ytterligare och skapar en självförstärkande process (NOAA:s förklaring).

I sin bedömning den 8 oktober konstaterar NOAA att vindar, nederbörd och havstemperaturer följer det här mönstret. Myndigheten rapporterar också att vattnet på vissa djup i östra Stilla havet är mer än 10 °C varmare än normalt (NOAA:s lägesbild).

När det tropiska regnbältet flyttar sig förändras också var luften stiger och sjunker. Det påverkar säsongens sannolikheter tusentals kilometer bort. I WMO:s prognos väntas det bli blötare i delar av Afrikas horn och torrare i delar av den indiska subkontinenten (WMO:s prognos). Signalen från Stilla havet förändrar sannolikheterna för stora regioner, men kan inte säga mer exakt var regnet faller.

Europa påverkas i slutet av en lång kedja

En genomgång från Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser och Copernicus, uppdaterad den 5 oktober, visar att Europas genomsnittliga väderrespons på El Niño skiljer sig mellan november–december och januari–februari (ECMWF/Copernicus). Även vintrar med en stark signal från Stilla havet har sett mycket olika ut. Lufttrycket över Atlanten, förhållandena i polarområdena och stratosfären, atmosfärens övre skikt, påverkar också vädret och konkurrerar med signalen från Stilla havet.

Storbritanniens vädermyndighet Met Office beskriver båda möjliga effekterna i sin genomgång den 5 oktober (Met Office). El Niño kan öka sannolikheten för blötare, blåsigare och mildare väder i Storbritannien under senhösten och den tidiga vintern. När El Niño har nått sin topp kan en försvagad polarvirvel, ringen av vindar högt över Arktis, öka risken för köldperioder senare under vintern. Met Office betonar att inget av mönstren förutsäger om det kommer snö på en viss plats.

Den säkraste prognosen gäller själva havshändelsen: WMO bedömer sannolikheten för att den består till och med februari till nära 100 %. Det säger något om Stilla havet, inte om det europeiska vintervädret (WMO). Ett mycket varmt Stilla hav kan påverka sannolikheterna för Europas vinter, men kan inte förutsäga vintern i ett enskilt land. De nationella prognoser som uppdateras under hösten ger en mer precis bild.