Putin får fri hand med trupper

När Sovjetunionen skickade stridsvagnar in i Tjeckoslovakien 1968 kallades det "broderlig hjälp". För 200 000 oinbjudna soldater räckte rå makt och Warszawapaktens lydnad; någon egentlig juridisk konstruktion behövdes inte. Putins Ryssland använder en annan metod. Den 25 maj undertecknade han en lag som ändrar två federala lagar och ger presidenten rätt att på egen hand använda väpnade styrkor utomlands när ryska medborgare riskerar "gripande, frihetsberövande eller straffrättsligt åtal" i domstolar som Moskva inte erkänner. Duman, underhuset, antog lagen med 381-0. Federationsrådet, överhuset, godkände den enhälligt (Kyiv Independent, Meduza). Lagen trädde i kraft inom några dagar.

Därmed formaliseras en modell som Ryssland redan har prövat i Georgien 2008, på Krim 2014 och i östra Ukraina 2022: först delas ryska pass ut, därefter hävdas förföljelse, sedan kommer ingripandet.

Från pass till intervention

Lagens praktiska betydelse beror på ett parallellt verktyg: massutdelning av ryskt medborgarskap till grupper som Moskva senare säger sig behöva "skydda". Nio dagar före den militära lagen undertecknade Putin ett separat dekret som slopar de vanliga kraven för invånare i Transnistrien, den ryskstödda utbrytarregionen i Moldavien. Inget krav på bosättning, inget språktest, inget prov i historia (Meduza). Lansing Institute beskriver detta som "en sammanhängande hybridkrigföringsmekanism" som "direkt kompletterar" lagen om militär användning (Lansing Institute).

Tidigare krävde rysk lag att varje militär insats utomlands godkändes av Federationsrådet. På Krim rundade Putin detta i praktiken, men den formella ordningen fanns kvar. Den nya lagen tar bort kravet helt när insatsen motiveras med skydd av ryska medborgare. Beslutet flyttas därmed fullt ut till presidenten (United24 Media).

Formuleringen riktas mot domstolar "där Ryssland inte deltar". Det träffar både Internationella brottmålsdomstolen och den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet. Den senare inrättades av 34 Europarådsstater i Chișinău den 15 maj, tio dagar innan Putin skrev under den militära lagen (Euronews).

Två Europa, två riskbilder

De europeiska huvudstäderna reagerar med mycket olika grad av oro. Estland kallade upp Rysslands chargé d'affaires den 21 maj, utvisade en militär reservist och begränsade ryska diplomaters rörelsefrihet (Estonian MFA). Landet förbereder också ett förbud mot fastighetsköp för ryska medborgare (ERR). Finland meddelade att icke-biometriska ryska pass inte längre ska godtas från den 1 juni och ställde sig bakom Natos mål om försvarsutgifter på 5 procent av BNP (Yle). Europaparlamentet slog fast att "hot mot de baltiska staterna innebär hot mot hela Europeiska unionen" (European Parliament).

Den tydligaste kursändringen finns i Ungern, där Péter Magyars nya Tisza-regering har brutit med den tidigare linjen. Efter att Budapest den 4 maj utvisade SVR-officeren Artur Szuskov, ett steg som Orbánregeringen tidigare hade blockerat, signalerade regeringen beredskap att stödja EU-sanktioner mot personer som Viktor Orbán personligen hade skyddat, däribland patriark Kirill (Euronews Hungary). Ryssland förlorade därmed både ett möjligt vetoombud i EU och en del av sin underrättelseinfrastruktur i Budapest.

Slovakien avviker. Robert Ficos regering har inte kommenterat lagen, samtidigt som den återställer den ryska diplomatiska och militära attachénärvaro som tidigare regeringar hade avvecklat (Denník N). Europaparlamentet svarade med en omröstning, 347-165, där det hotar att aktivera villkorlighetsmekanismen, EU:s verktyg för att frysa medel till regeringar som undergräver rättsstaten. För Slovakien kan det innebära att miljarder euro hamnar i riskzonen (Aktuality.sk).

Natos glapp

Tjeckiens president Petr Pavel formulerade det strukturella problemet tydligast: Ryssland har "utvecklat ett beteendemönster som nästan når tröskeln för artikel 5, men alltid stannar strax under" (Novinky.cz). En begränsad "medborgarskyddsinsats", möjlig att förneka och inramad som humanitär, utnyttjar just den oklarheten. Natos doktrin från Warszawatoppmötet 2016 öppnar för att hybridattacker kan utlösa kollektivt försvar enligt artikel 5. I praktiken har alliansen behandlat även fysiska kränkningar av luftrum som frågor för samråd enligt artikel 4, inte som utlösande händelser för kollektivt försvar.

Ingen Natoinstitution har lagt fram ett specifikt motmedel mot denna kedja. EU-kommissionen förbereder ett 21:a sanktionspaket. Natos Eastern Sentry samordnar luftförsvar längs den östra flanken. Men den avgörande frågan saknar fortfarande ett formellt svar: när blir utdelning av pass till en utländsk befolkning en förberedelse för aggression? Med omkring 78 000 ryska medborgare i Estland och 40 000 i Lettland är frågan inte teoretisk (Kyiv Independent).

Ryssland antog lagarna öppet, under tolv veckor, utan en enda nejröst. Europas svar håller fortfarande på att formas.