RBI kräver frysta Strabagaktier

Raiffeisen Bank International, RBI, stämmer ett bolag med rysk koppling i österrikisk domstol på 3,15 miljarder euro. Målet gäller tillgångar som har frysts genom EU:s sanktioner. Ryska domstolar anser samtidigt att RBI är skyldigt samma bolag pengar. Banken vill nu att Österrike ska låta den ta betalt ur egendom som EU har spärrat. Därmed prövas en fråga som europeiska domstolar inte har avgjort i den här skalan: kan frysta tillgångar användas för att ersätta en västlig banks förluster?

Kravet gäller 28,5 miljoner aktier i Strabag, Österrikes största byggkoncern, samt kvarhållna utdelningar och kontanter hos Rasperia, den ryskkopplade ägare vars innehav är fryst enligt EU-förordning 269/2014. RBI uppgav den 23 juli att ett ryskt förbud mot att driva tvist utomlands, en så kallad anti-suit injunction, fortfarande lämnar utrymme för en process i Österrike utan att banken utlöser viten på upp till 2,85 miljarder euro (Reuters/Euronext, MarketScreener).

Hur förlusterna byggdes upp

RBI försökte lämna Ryssland delvis genom en affär som byggde på Rasperias aktiepost i Strabag. Affären sprack. Därefter omvandlade ryska domstolar bankens misslyckade reträtt till en serie finansiella krav. I ett avgörande ålades RBI:s ryska dotterbolag att betala omkring 2,4 miljarder euro. Ett andra beslut, i december 2025, lade till 339 miljoner euro.

Det handlade inte bara om domstolsbeslut på papper. I mars verkställde Rysslands centralbank ett av kraven genom att dra 31,567 miljarder rubel direkt från dotterbolagets konto (RBI Q1 2026 Report). RBI hade redan i juli skrivit ned 1,2 miljarder euro i väntade återvinningar och redovisat en kvartalsförlust på 557 miljoner euro (EQS News, Global Banking and Finance). Den här månaden blockerade en rysk domstol dessutom försäljningen av RBI:s ryska enhet (Ground News).

När utrymmet i Moskva krympte flyttade RBI striden till Wien.

Vad "fryst" betyder och varför det spelar roll

När en tillgång fryses enligt EU:s sanktionsregler får ägaren inte sälja den, ta emot avkastning från den eller flytta den. Men EU tar inte över ägandet. Tillgången hamnar i ett juridiskt mellanläge: den är spärrad, men tillhör fortfarande den sanktionerade parten. EU-kommissionens sanktionsvägledning är tydlig på den punkten. Frysning blockerar användning och överföring, men ändrar inte äganderätten.

För att RBI ska vinna måste en österrikisk domstol acceptera att fryst värde används för att betala ett privat skadeståndskrav, samtidigt som EU formellt inte anses ha konfiskerat tillgången. Det är en oprövad juridisk konstruktion. Om domstolen godtar den börjar frysningen fungera mindre som en spärr och mer som ett väntrum för den företagsägare som kan visa rätt krav. Det skapar moral hazard, alltså risken att företag tar större risker när någon annan i praktiken kan bära kostnaden. Varför lämna Ryssland snabbt om frysta europeiska tillgångar senare kan täcka förlusterna?

EU-diplomater ser faran. Tjänstemän har sagt till RFE/RL att de fruktar att ersättning till RBI skulle belöna en bank som blev kvar i Ryssland och samtidigt ge Moskva skäl att beslagta fler europeiska företagstillgångar som motdrag (RFE/RL).

Vem vinner, vem förlorar

Om RBI får igenom kravet återvinner bankens aktieägare och ledning värde ur en position som annars ser förlorad ut. Det är en direkt aktieägarvinst. Den sanktionerade sidan kring Rasperia förlorar ekonomiskt värde ur tillgångar som den redan inte kan använda. EU:s system för frysta tillgångar förlorar något svårare att mäta: trovärdighet som neutral restriktion, snarare än som verktyg för omfördelning.

Följderna kan också spridas utanför Österrike. Europeiska företag som fortfarande har exponering mot Ryssland kan möta hårdare ryska motåtgärder om Moskva tolkar ett österrikiskt avgörande som att Europa börjar ta ur fryst egendom. RBI:s olösta ryska tvister försvagar redan bankens ställning som regional köpare. Dess bud på Addiko Bank i Adriatiska regionen ligger på 26,50 euro per aktie, mot NLB:s 37 euro, med stöd från EBRD, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (Delo, Dnevnik).

För RBI:s privatkunder i bland annat Tjeckien, Rumänien och Kroatien är hotet mer indirekt. Lokala dotterbanker regleras separat. EU-rätten skyddar insättningar upp till 100 000 euro per person (Deposit Guarantee Directive). Men en bank som uppfattas som mer riskfylld får högre upplåningskostnader, och sådana kostnader förs vidare till låntagare. RBI redovisade 1,44 miljarder euro i vinst exklusive Ryssland för 2025 (RBI preliminary results, Sustainability Reports). Det österrikiska kravet är stort i förhållande till de intäkterna.

Domstolen måste avgöra om en frysning kan bli en utbetalning. Svaret kommer att påverka hur varje europeiskt företag som fortfarande sitter fast i Ryssland räknar på sitt nästa steg.