Låg Donau stoppar kärnreaktorer

Donau förbi Rumäniens kärnkraftverk i Cernavoda för nu omkring 1 630 kubikmeter vatten per sekund, ungefär en tredjedel av det normala flödet i juli (Agerpres, Știrile ProTV). Trettio mil uppströms, vid det ungerska kärnkraftverket Paks, har vattenståndet sjunkit till -118 centimeter, ett lokalt bottenrekord (Telex).

Kärnkraftverk behöver floder för kylning. En reaktor omvandlar bara en del av värmen till el. Resten måste ledas bort på ett kontrollerat sätt, vanligtvis med stora mängder vatten. När floden blir för grund eller för varm kan anläggningen inte längre göra sig av med värmen med tillräcklig marginal. Då måste operatören stänga ned.

Det var vad som skedde i veckan i två delar av Donaubäckenet. Rumänien stängde båda reaktorerna i Cernavoda, vilket tog bort omkring 1 300 MW från elsystemet. President Ilie Bolojan beskrev bortfallet som nära en femtedel av landets elförbrukning (HotNews). I Ungern började statliga MVM stänga Paks reaktor 3 den 29 juli. Kraftverket står normalt för nära hälften av Ungerns elproduktion (TVP World, HVG).

Ingen av nedstängningarna var en olycka. Båda var förebyggande. Rumäniens energidepartement varnade för att en skada på en enda kylpump skulle kunna kräva reparationer i upp till ett år (Mediafax). Ett avbrott på två veckor är billigare än det.

Billig el försvinner, dyr el tar plats

När ett kärnkraftverk väl är byggt är den löpande produktionskostnaden låg. Om den elen försvinner ur systemet måste den ersättas av gaskraftverk, import eller annan flexibel produktion som snabbt kan startas. Sådan el är dyrare.

Det slår igenom i hela marknaden eftersom grossistpriset på el sätts av den dyraste produktion som behövs för att möta efterfrågan. När billig kärnkraft faller bort och dyrare kraftverk måste in, stiger priset för alla producenter på marknaden.

Efter att Cernavoda kopplats bort steg Rumäniens dygnsförhandspris med 22,10 euro till 132,87 euro per megawattimme. I Ungern steg motsvarande pris med 26,50 euro till 122,08 euro/MWh (Serbia Energy, Serbia Energy).

Rumänien gick dessutom från nettoexportör till nettoimportör av el på några timmar. Trycket är störst mellan 20.00 och 23.00, när hushållens förbrukning är hög och solkraften försvinner ur systemet. Under de kvällstimmarna importerade Rumänien omkring 1 700 MW, främst från Bulgarien (Digi24, Profit.ro). Även den lösningen är sårbar. Vid Ruse i Bulgarien visar Donaus mätare redan -85 centimeter, under tidigare historiska bottennivåer (ClubZ).

Vem betalar, vem tjänar

Rumänska hushåll är delvis skyddade på kort sikt. Enligt myndigheterna har hushållsavtalen fasta priser året ut (Romania Insider). Men fasta priser tar inte bort kostnaden. De flyttar den till elleverantörer som måste köpa dyr ersättningsel, till nästa års prisjusteringar eller till statsbudgeten.

Industrin möter prisuppgången mer direkt. Bolojan vädjade offentligt till både hushåll och företag att minska förbrukningen på kvällarna. Både Rumänien och Ungern förberedde också krisplaner för att kunna minska stora förbrukares last, samtidigt som sjukhus undantas (444.hu, Portfolio).

Vinnarna är gaskraftsoperatörer och elexportörer som kan sälja till det högre pris som sätts under bristtimmarna. Kärnkraftsoperatörerna förlorar produktion och intäkter.

Ingen engångshändelse

Detta är inte ett isolerat avbrott. Frankrikes Cour des comptes, landets nationella revisionsmyndighet, har visat att klimatrelaterade produktionsbortfall i kärnkraften återkommer. Franska reaktorer förlorade minst 1 TWh produktion under vart och ett av åren 2018, 2019 och 2020 eftersom floderna var för varma eller hade för låga flöden (Argus).

Donaubäckenet visar nu samma mönster, på en flod som kyler reaktorer i fyra länder. Rumäniens nätoperatör bedömer att Cernavoda 1 kan starta igen omkring den 4 augusti och Cernavoda 2 omkring den 10 augusti (Profit.ro). De datumen förutsätter regn som meteorologerna ännu inte har utlovat.

Den större frågan försvinner inte med en enskild värmebölja. Europa bygger ett renare elsystem, men flera av kontinentens mest stabila fossilfria kraftverk är fortfarande beroende av kallt och rikligt flodvatten. Det är en resurs som klimatförändringen gör mindre pålitlig.