Rekordexport döljer rysk bränslekris

Ukrainska drönarattacker har slagit ut mer än en femtedel av Rysslands raffinaderikapacitet och orsakat bränslebrist i 55 av landets 83 regioner. Samtidigt är råoljelastningen i Rysslands västra hamnar på väg mot en rekordnivå i juni, omkring 2,7–2,8 miljoner fat per dag. Mer olja lämnar alltså landet än tidigare, samtidigt som ryssar köar för bensin.

Förklaringen finns i raffinaderiernas roll i kedjan. Ett raffinaderi omvandlar råolja till de bränslen som faktiskt används: bensin, diesel och flygbränsle. Ukraina försöker inte stoppa Ryssland från att pumpa upp råolja. Angreppen riktas mot förmågan att göra råoljan användbar på hemmamarknaden. När oljan inte längre kan förädlas i Ryssland styrs den i stället mot exportterminaler. Därför kan sjöburna leveranser öka samtidigt som bensinstationer får slut på bränsle (Tagesspiegel).

Raffinaderiet i Moskva visar omfattningen. Det behandlade omkring 11,6 miljoner ton råolja 2024 och ligger nu nere i månader (Focus). När en stor anläggning stoppas försvinner både bensin och diesel från den inhemska marknaden. Bensinproduktionen i Ryssland har fallit till omkring 90 000 ton per dag, ungefär en fjärdedel under dagsgenomsnittet i juni. Även kvaliteten på det bränsle som fortfarande kan produceras försämras. Polska källor uppger att Ryssland akut har sänkt bränslestandarden från Euro 5 till Euro 3, vilket innebär smutsigare bränsle med högre svavelhalt, eftersom produktionen av bränsle med högre specifikation inte längre täcker efterfrågan (Business Insider Polska, Money.pl).

Vem betalar i Ryssland

Ryska konsumenter och jordbrukare drabbas först. Krim stoppade försäljningen av bränsle till privatpersoner den 21 juni. I Irkutsk införde myndigheterna litertak per fordon, förbjöd köp i reservdunkar och gav förtur till räddningstjänst och jordbruk (Devdiscourse/Reuters). Putin har själv medgett behovet av att säkra bränsle inför skörden (Rzeczpospolita). Tatarstans jordbruksminister har rått lantbrukare att hålla reserver för tio dagar till två veckor (The Moscow Times).

Trycket på statsbudgeten är konkret. Ryssland betalar stöd till raffinaderierna, så kallade damper-betalningar, för att hålla de inhemska bränslepriserna stabila. Bara i maj steg dessa till 204 miljarder rubel. Subventionsnotan växer vid en dålig tidpunkt: olje- och gasintäkterna föll med 30 procent på årsbasis under januari–maj, och det federala budgetunderskottet nådde 6,0 biljoner rubel (KSE Chartbook). Skadorna på raffinaderierna flyttar också exporten från diesel och bensin, som säljs dyrare eftersom förädlingen tillför värde, till råolja med lägre intäkt per fat.

Den ryska militären lär känna av bristen sist, eftersom militära användare prioriteras. Polska analytiker varnar för att påståenden om omedelbar bränslebrist vid fronten än så länge är en hypotes, inte ett fastslaget faktum (Onet).

Europas problem är politiskt, inte vid pumpen

För europeiska bilister ser den direkta priseffekten begränsad ut. Mer rysk råolja på världsmarknaden kan till och med pressa de globala oljepriserna något nedåt (Tagesschau). Det verkliga problemet ligger i EU:s sanktionsprocess.

Bulgariens enda stora raffinaderi, den Lukoilkopplade anläggningen Neftochim i Burgas, står för omkring 60 procent av landets bränsle. Sofia använder nu beroendet för att bromsa EU:s föreslagna 21:a sanktionspaket, som skulle skärpa restriktionerna mot ryskkopplat ägande. Bulgariens utrikesminister beskriver hållningen som "reservationer" snarare än ett formellt veto, men energifrågan formar förhandlingarna (BNR News, Euronews).

Ungerns beroende är inte bara logistiskt utan också lönsamt. Raffinaderikoncernen MOL köper rysk Uralsolja med rabatt men prissätter sina färdiga produkter mot det globala Brent-riktmärket och behåller mellanskillnaden. Budapest har byggt en extravinstskatt kring just den prisskillnaden (24.hu). Skärpta sanktioner som minskar Uralsrabatten skulle slå mot både MOL:s marginal och regeringens skattebas.

Samtidigt uppskattar KSE att 192 tankfartyg i skuggflottan fraktade rysk råolja eller ryska oljeprodukter bara i april. Ukrainas attacker och EU:s sanktioner träffar olika delar av samma oljekedja. Attackerna skapar fysisk brist i Ryssland. Sanktionerna försöker begränsa intäkterna från det Ryssland fortfarande kan exportera. Men så länge medlemsländer förhandlar om landbaserade raffinaderiberoenden samtidigt som skuggflottan rör sig till havs får inget av verktygen full effekt.