Rumänien spränger Donau för kärnkraft

Rumäniens två kärnreaktorer i Cernavodă har stått stilla sedan mitten av augusti. Nu försöker regeringen bokstavligen ändra flodbotten i Donau för att få dem i drift igen. Arbetslag spränger undervattensklippor och släpper ut vatten från reservoarer för att pressa tillräckligt flöde mot kraftverkets kylvattenintag. Kostnaden för att ersätta 1,4 GW billig och planerbar el hamnar hos importörer, industrikunder och elmarknader i hela regionen (World Nuclear Association).

Hur en flod stoppar en reaktor

Cernavodă står normalt för omkring en femtedel av Rumäniens elproduktion (World Nuclear Association). Anläggningen fungerar i grunden som andra kärnkraftverk: reaktorn hettar upp vatten till ånga, ångan driver turbiner och Donau kyler sedan tillbaka ångan till vatten så att processen kan fortsätta. När vattennivån blir för låg för intagspumparna upphör produktionen. Det handlar inte om ett säkerhetsproblem. Det handlar om brist på kylvatten.

Reaktor 1 stoppades den 28 juli. Reaktor 2 följde den 13 augusti, sedan flödet vid Baziaș fallit till omkring 1 350 m³/s, ungefär en tredjedel av ett normalt augustiflöde (Agerpres, Digi24). Nuclearelectricas Romeo Urjan sade till BBC att han inte räknade med en återstart inom tio dagar (BBC). Rumänska medier rapporterade den 21 augusti att en återstart före september såg osannolik ut (Recorder).

Tidigare akuta insatser, bland annat undervattenssprängningar och pråmar fyllda med sten, gav ungefär 8 cm extra vattennivå och nio ytterligare driftsdagar för reaktor 2 innan även den måste stoppas (HotNews). Den 22 augusti godkände Rumäniens kriskommitté en ny omgång åtgärder: mer muddring och extra utsläpp från reservoarer i Olt på 50 m³/s under fem dagar (Agerpres, News.ro). Varje sådant utsläpp tar vatten som annars hade kunnat användas för bevattning eller vattenkraft längre nedströms. Rumänien köper tid med de marginaler som finns kvar i infrastrukturen. Torkan försvinner inte.

Vem betalar för elen som saknas

Lamporna fortsatte att lysa. Det betyder inte att ersättningselen var billig. Den första kvällen utan kärnkraft täckte importen omkring 1 839 MW vid förbrukningstoppen, motsvarande 27,4 % av efterfrågan (Curs de Guvernare). På OPCOM, Rumäniens elbörs för handel med leverans nästa dag, steg priserna till över 1 700 lei/MWh under kvällstoppen den 13 augusti (Gândul). För att minska importberoendet startade Rumänien om ett kolblock på omkring 300 MW i Rovinari (Romania Insider).

Nuclearelectrica åberopade force majeure, alltså en juridisk grund för att en extraordinär händelse hindrar bolaget från att fullgöra avtal. Bolaget varnade kunder för att leveranserna kunde utebli (ZF). Nästa risknivå ligger hos de stora industrikunderna. Rumäniens krisregler gör det möjligt att begränsa industrins elförbrukning och stoppa export om läget kräver det (Balkan Green Energy News).

Vinnarna är de aktörer som har el att sälja. Bulgariska och ungerska handlare sökte 3 500–4 000 MW i gränsöverskridande överföringskapacitet, alltså rätten att flytta el genom sammanlänkningarna mellan ländernas nät, när kärnkraftsproduktionen föll i Rumänien och Ungern. Det gjorde Bulgariens Kozloduy tillfälligt till ett av regionens mest värdefulla kraftverk (Mediapool). Den 17 augusti låg spotpriserna i regionen på mellan 153 euro/MWh i Grekland och 173 euro/MWh i Rumänien, medan Ungern låg kring 184 euro/MWh (Newmoney).

Samma torka, olika gränser

Ungerns kärnkraftverk Paks visar samma fysiska begränsning. MVM började minska produktionen den 27 juli, när mätaren vid Donau visade -106 cm. Den 2 augusti var bara en av åtta turbogeneratorer fortfarande i drift (MVM Paks, MVM Paks). Ungerns dagliga nettoimportnota steg från omkring 0,6 miljarder forint i slutet av juli till nästan 4 miljarder forint i början av augusti (Telex/G7). I Frankrike visade Le Mondes genomgång av EDF-data att miljörestriktioner som mest höll 12,8 GW kärnkraftskapacitet borta från produktion den 16 augusti (Le Monde).

Varje land hittade en nödlösning: muddring, omstart av kolkraft, reservoarutsläpp eller import. Rumäniens kolomstart krockar samtidigt med åtaganden inom EU:s återhämtningsfond om att stänga just sådana anläggningar. Bukarest har redan meddelat EU-kommissionen att landet vill skjuta upp stängningarna (HotNews). EU-kommissionens samordningsgrupp för el konstaterade att det bredare elsystemet förblev stabilt (European Commission). Europas elnät klarar en sådan klimatstörning, men till priset av dyrare import, mer kol och gas samt hårdare konkurrens om begränsad överföringskapacitet. Varje tillfällig lösning bygger på någon annans vattenmagasin, kolutrymme eller exportöverskott.