Rumäniens EU-miljarder kräver reformer

Rumäniens parlament har till den 31 augusti på sig att anta sex reformlagar. Annars kan EU-kommissionen frysa den återstående delen av landets pengar från faciliteten för återhämtning och resiliens, RRF, EU:s pandemiprogram där medlemsländer får bidrag och lån i utbyte mot kontrollerbara reformer. Den slutliga tidsfristen gäller alla EU-länder. Rumäniens problem är att de politiskt svåraste reformerna har skjutits till slutet.

Pengar mot bevis

RRF fungerar som ett resultatkontrakt. Enligt förordning 2021/241 kan kommissionen hålla inne hela eller delar av en utbetalning om utlovade delmål är "ofullständiga eller otillfredsställande". Nationell lagstiftning räknas som bevis. Om parlamentet ändrar en lag så att den avviker från vad som avtalats med Bryssel kan delmålet ändå underkännas.

Två av de sex lagförslagen föll i senaten den 1 juli med tre rösters marginal. Den tillförordnade premiärministern Ilie Bolojan svarade den 15 juli med att varna för att även antagna lagar måste godkännas av kommissionen. Att anta en lag är nödvändigt. Att anta rätt version av lagen är det som frigör pengarna.

De sex lagförslagen rör löner i offentlig sektor, integritetsregler vid ANI, Rumäniens antikorruptionsmyndighet, stadsplanering, minskade koldioxidutsläpp, karriärvägar i statsförvaltningen och incitament för skatteindrivning (Romania Insider, RRI). Varje reform har en kostnad för någon. Offentliganställda möter förändrade lönestrukturer. Tjänstemän får skärpt granskning av intressekonflikter. Energiföretag får krav på utsläppsminskningar.

Vem ger upp något, och vem behöver pengarna

De som ska bära kostnaderna är inte samma aktörer som väntar på EU-pengarna. Mer än 5 300 kontrakt för lokala skolor, sjukhus och kommunal infrastruktur är beroende av fortsatta RRF-utbetalningar. Utvecklingsminister Cseke Attila har förlängt projektens tidsfrist till den 30 augusti men samtidigt varnat för att någon ny förlängning inte blir möjlig. Rumänien har redan fått en fjärde utbetalning på 2,25 miljarder euro, som betalades ut den 23 juni. Den återstående delen beror helt på vad parlamentet gör nu.

PSD, den största koalitionspartnern, har arbetat med fackförbund om ändringsförslag för att mildra lönelagen. Inrikespolitiskt är det begripligt: fackförbundens uppgift är att skydda offentliganställda. Men varje ändring som förändrar innehållet i det Rumänien lovat Bryssel ökar risken för just det avslag från kommissionen som Bolojan varnat för.

Om bidragen går förlorade kan Rumänien inte enkelt låna upp motsvarande belopp. Landet omfattas redan av ett underskottsförfarande, EU:s process för länder som överskrider de finanspolitiska gränserna. Bryssel pressar Rumänien att minska budgetunderskottet. Mer upplåning skulle förvärra samma problem som EU kräver att landet åtgärdar.

Kommissionen kan betala och hålla inne pengar samtidigt

Spanien visar hur systemet fungerar i praktiken. Kommissionen godkände Spaniens sjätte utbetalning på brutto 7,021 miljarder euro, frigjorde 302 miljoner euro som tidigare hållits inne och lät 537 miljoner euro fortsatt vara frysta för tre delmål som inte uppnåtts. Villkorligheten är alltså inte allt eller inget. Kommissionen betalar för verifierade reformer och håller inne pengar för sådant som återstår, inom samma beslut.

Rumänien tog sig igenom de första RRF-åren med mindre konfliktfyllda steg: upphandlingar, investeringar och projektstarter. De reformer som kostar politiskt lämnades till sist. Landets problem är inte längre att hitta projekt för EU-pengar. Det är att snabbt visa att koalitionen kan anta reformer utan att skriva bort de löften som Bryssel betalar för.