Rumänien pressas om integritetslag

EU-kommissionen har bett Rumänien förklara hur en omstridd bestämmelse i landets nya integritetslag förhåller sig till tre grundprinciper i EU-rätten: förbudet mot retroaktiv bestraffning, proportionalitet mellan överträdelse och påföljd samt kravet på att offentliga befattningshavare ska kunna förutse rättsliga konsekvenser. Begäran skickades den 2 september av kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor. Bukarest har två veckor på sig att svara (RFI, Digi24).

Därmed har kommissionen flyttat frågan från rumänsk partipolitik till EU:s prövning av utbetalningar. Rumäniens svar kommer att vägas in direkt när kommissionen bedömer landets sjätte och sista betalningsbegäran ur faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s coronafond där medlemsländer får pengar först när överenskomna reformer har genomförts.

En reform som blev en konflikt

Det rumänska parlamentet antog lag 180/2026 den 26 augusti, tre dagar före tidsfristen för att slutföra delmål i återhämtningsplanen (Europa FM). Lagen stärker kopplingen mellan ett slutligt beslut från ANI, Rumäniens integritetsmyndighet som granskar offentliga befattningshavares tillgångar och intressekonflikter, och förlust av ämbete. Den delen svarar mot en faktisk lucka: ANI hade pekat ut folkvalda med slutliga beslut om intressekonflikt som ändå satt kvar, eftersom de gamla reglerna bara hindrade dem från framtida ämbeten, inte från det de redan innehade (Juridice, Stiripesurse).

Den bestämmelse som gjorde reformen politiskt laddad är det så kallade Fritz-tillägget. Det gör den nya regeln om mandatförlust tillämplig även bakåt i tiden: befattningshavare med slutliga beslut som meddelades innan lagen trädde i kraft förlorar sina poster 30 dagar efter ikraftträdandet (Agerpres). Enligt ANI omfattas nu 55 befattningshavare, däribland 10 borgmästare (Agerpres). Namnet kommer från den mest kända personen som träffas av regeln: Dominic Fritz, tyskfödd borgmästare i Timișoara och partiledare för USR, vars beslut om intressekonflikt fastställdes av Rumäniens högsta domstol i juni (HotNews).

Rumäniens författningsdomstol har godkänt den bakåtblickande bestämmelsen. Domstolens argument är att lagen reglerar vad som händer därefter med en person som redan har konstaterats ha brutit mot reglerna, inte att den i efterhand kriminaliserar det ursprungliga agerandet (Gandul). President Nicușor Dan skrev därefter under lagen. Han sade samtidigt offentligt att han motsatte sig tillägget, men att han inte ville riskera pengar från återhämtningsfonden (Agerpres, Sintact).

Varifrån trycket kommer

Två partiledare i Europaparlamentet, EPP:s Manfred Weber och Renews Valérie Hayer, har uppmanat kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att behandla bestämmelsen som en EU-rättighetsfråga. De menar att den strider mot EU-medborgares fördragsfästa rätt att kandidera i kommunalval i en annan medlemsstat (Agerpres, FAZ). Kommissionens svar har varit formellt: lagen ska bedömas inom ramen för Rumäniens sista betalningsbegäran, som väntas denna månad (ActMedia, G4Media).

Pengafrågan

I rapporteringen har 770 miljoner euro pekats ut som hotade på grund av Fritz-tillägget. Beloppet är korrekt, men kopplingen är missvisande. Den tillförordnade premiärministern Ilie Bolojan knöt förlusten till den lönelagsreform som parlamentet inte lyckades anta före tidsfristen den 31 augusti (HotNews). Summan avser hela Rumäniens sista bidragsutbetalning över flera delmål, inte en enskild bestämmelse (EU Perspectives). Inget offentligt kommissionsdokument som gåtts igenom här knyter beloppet enbart till integritetsreformen.

Integritetslagen kan ändå få ekonomiska följder. Enligt återhämtningsfondens regler kan Bryssel hålla inne den del av slututbetalningen som hör till ett delmål, om kommissionen bedömer att lagen undergräver den reform som den skulle genomföra (förordning 2021/241). Rumäniens svar inom två veckor blir därmed underlag för kommissionens beslut om integritetsdelmålet är uppfyllt. Prövningen gäller nu vad lagen faktiskt gör, inte bara om den antogs i tid.