Rumänien anmäler 40 drönarintrång till NATO

Sedan Ryssland började angripa ukrainska hamnar vid Donau har Rumänien registrerat fler än 40 luftrumskränkningar (Euromaidan Press). De flesta tidigare incidenter fick knappt någon uppmärksamhet utanför Östeuropa, samtidigt som liknande drönarintrång över Baltikum hamnade på västeuropeiska förstasidor. Skillnaden i bevakning speglar en skillnad i politisk brådska: Rumänien hanterar ett återkommande drönarhot vid alliansens sydöstra gräns, men få västliga huvudstäder har behandlat det med samma allvar.

Två händelser bröt igenom. Den 29 maj träffade en rysk Geran-2-drönare ett flerbostadshus i Galați och skadade två personer. Den 5 juni självdetonerade en ukrainsk sjödrönare inne i hamnen i Constanța, enligt Rumäniens försvarsdepartement, efter att den uppges ha letts fel av rysk elektronisk störning. Den 10 juni tog Rumänien upp båda fallen i Nordatlantiska rådet, Natos högsta politiska organ där alla 32 allierade måste vara överens, och begärde starkare förmåga mot drönare. De allierade uttryckte solidaritet. Bukarest vill ha radar och störsändare.

Fyra minuter utan bra alternativ

Vid Galați följde Rumänien den inkommande drönaren och skickade upp F-16-plan. Men fredstida juridiska begränsningar, risken för civila skador och regler mot att skjuta nära ukrainskt luftrum gjorde att tidsfönstret stängdes innan någon pilot kunde avfyra. Hela förloppet tog bara några minuter. I Constanța var problemet mer grundläggande: en sjödrönare drev in i en kommersiell hamn, tvingade fram evakueringar av civila och visade att sensorerna inte var byggda för små drönare på takhöjd.

Natos stående luftrumsövervakning, där allierade stridsflyg bevakar varandras luftrum i fredstid, bygger på plan som ska stoppa flygplan, inte billiga drönare som flyger lågt i terrängen. Alliansens integrerade luft- och robotförsvar täcker medelhöga och höga höjder väl. Under den nivån finns en lucka längs hela östflanken, något som Natos tidigare biträdande generalsekreterare Mircea Geoană offentligt har medgett. Radaruppgraderingar och leveranser av motdrönarsystem väntas inte före 2027.

Samma sårbarhet löper från Svarta havet till Baltikum. Ett rumänskt F-16-plan sköt ned en drönare över Estland den 19 maj. Den 8 juni förstörde Nato-plan ytterligare en drönare över Lettland. Frontstaterna har ändå valt olika svar, och skillnaderna visar hur Nato fungerar när trycket ökar.

Polen bygger själv, Frankrike är på plats utan rätt verktyg

Polen väntar inte på allierade upphandlingar. Warszawa bygger ett eget radar- och robotsystem i stället för att offentligt pressa Nato. Wisła-programmet tillför Patriotbatterier radar med 360 graders täckning, medan Tarcza Wschód planerar 700 kilometer befästningar längs östgränsen. Den polska kalkylen är enkel: allierad utrustning kommer för sent, så Polen betalar för att minska beroendet av akut hjälp. Rumänien, som redan har fått bostadshus träffade, har inte samma tidsmarginal.

Frankrike ger en annan lärdom. Paris har omkring 1 400 soldater vid basen i Cincu i Rumänien, med artilleri, stridsvagnar och luftvärnssystemet Mamba (Le JDD). Franska Rafale-plan sköt ned en drönare över Lettland den 8 juni, vilket visade att alliansen kan agera snabbt när beslutet väl fattas. Men det finns inga offentliga uppgifter om något franskt motdrönarpaket till Rumäniens Svartahavskust. Trupperna finns där, men inte de särskilda verktyg som Rumänien behöver mest.

Luckan som ingen har beskrivit

Ingen offentlig källa anger vilka radarstationer, störsändare eller maritima motdrönarsystem som ska nå Rumänien, från vilka länder eller när. Som El País har påpekat är avancerade system som Patriotbatterier inte byggda för att skjuta ned drönare som kostar några tusen dollar. En enda Patriotrobot kostar flera miljoner. En Geran-2 kostar mindre än en begagnad bil.

Rumäniens presidentrådgivare Cristian Diaconescu har varnat för att ett svar i kommunikéform skulle visa att de allierade inte har förstått vad som faktiskt sker på marken. Natos politiska åtaganden ligger fast. Förmågan att genomdriva dem mot det låghöjdshot som nu träffar Rumänien finns ännu inte. Uppmärksamhetsgapet förstärker problemet: när en drönare korsar baltiskt luftrum behandlas det i europeiska medier som en händelse för hela alliansen; när dussintals drönare korsar rumänskt luftrum under flera månader blir svaret långsammare och tystare. Upphandlingar tar år. Drönarna kommer dagligen.