Rumäniens EU-miljarder kräver snabb reform

Sex lagförslag ligger i det rumänska parlamentet. Inget av dem har antagits. Varje förslag är kopplat till en reform som EU-kommissionen kräver innan nästa del av återhämtningsstödet kan betalas ut. Tidsfristen är den 31 augusti (Digi24). Om Rumänien missar datumet skjuts pengarna inte fram. De går förlorade.

Hur ett utskott i Bukarest kan stoppa pengar som lånats upp i Bryssel

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, RRF, fungerar annorlunda än många andra EU-stöd. Den ersätter inte medlemsländer för redan gjorda utgifter. Den betalar för resultat. Varje land har lämnat in en plan med reformer och investeringar, uppdelade i delmål, till exempel att en lag antas, och mål, som kan vara ett mätbart antal renoverade byggnader. Kommissionen betalar ut pengar först när delmålen bedöms vara uppfyllda (European Commission, Council). Om ett delmål inte nås kan utbetalningar helt eller delvis frysas (EUR-Lex).

Rumäniens plan är värd 28,5 miljarder euro (European Commission). Av detta är 13,6 miljarder euro bidrag som Rumänien inte behöver betala tillbaka. Resten är lån: billigare än vad Rumänien skulle kunna låna på egen hand, men fortfarande statsskuld. Efter en tredje omförhandling i juni minskades lånedelen till 6,64 miljarder euro, medan bidragen behölls. Investeringsminister Dragoș Pîslaru sade då att åtta lagar eller regeringsbeslut fortfarande behövde antas (Curs de Guvernare).

Den tillförordnade premiärministern Ilie Bolojan vill kalla in parlamentet till extrasessioner i juli för att få igenom de blockerade förslagen. Han pekade särskilt på stadsplaneringskoden, som har suttit fast sedan december och som är kopplad till omkring 1 miljard euro i EU-medel. Reformen av lönerna i offentlig sektor rör ungefär lika mycket pengar (Digi24). Tidigare i juni uppskattade Bolojan att 5–6 miljarder euro stod på spel på grund av ofärdig lagstiftning (Mediafax). Sedan dess har parlamentet antagit vissa av lagarna, vilket enligt uppgifter säkrat mer än 2,7 miljarder euro som var i riskzonen (EVZ). Men enbart delmålet om lönereformen binder fortfarande 770 miljoner euro (Financiarul).

Risken är inte teoretisk. Rumäniens tredje utbetalningsansökan frystes delvis på grund av särskilda pensionsregler och styrningen av statliga bolag. Nästan 459 miljoner euro återvanns aldrig (Știrile ProTV).

Delmål kan uppfyllas medan löften krymper

Hela faciliteten löper ut vid slutet av 2026. Alla utbetalningar måste vara klara då (EUR-Lex). En reform som kommer för sent faller därför utanför det juridiska tidsfönstret.

Italien, som är den största mottagaren av RRF-medel i EU, visar ett mer subtilt problem. Även när delmål formellt uppfylls kan det faktiska resultatet bli mindre. Italiens program för förskoleplatser började med 4,6 miljarder euro i finansiering och 264 000 planerade nya platser. Efter ändringar i planen minskade finansieringen till under 3,8 miljarder euro, och antalet väntade platser föll till 150 480 (Collettiva). Delmålen kunde bockas av. Familjerna fick färre förskoleplatser.

Portugal har en egen tidsfrist att hantera. Bryssel har varnat för att lagstiftningen om sociala förmåner måste vara färdig senast den 31 augusti för att skydda 620 miljoner euro i återhämtningsmedel (Executive Digest). Europeiska revisionsrätten har pekat på konstruktionsfelet bakom fallen. När stödet styrs via delmål kan kommissionen och medlemsländerna inte alltid följa pengarna hela vägen till de personer, företag eller kommuner som faktiskt tar emot dem (European Court of Auditors).

Vem som får bära förseningen

Den offentliga debatten handlar om premiärministrar och miljarder. Mindre synliga är kommunerna som väntar på väg- och sjukhusprojekt som inte kan starta förrän lagstiftningen är på plats. Offentliganställda påverkas av vilken version av lönereformen som överlever omröstningen. Entreprenörer väntar på fakturor som hänger på upphandlingar med RRF-tidsplaner.

Parlamentet har antagit en reservlag som gör det möjligt att fortsätta projekt som lyfts ut ur den reviderade planen med pengar från andra EU-källor eller från statsbudgeten. Det är försiktigt, men kostnaden flyttas. Antingen får rumänska skattebetalare betala för projekt som EU-bidrag var tänkta att finansiera, eller så trycks projekten in i andra EU-program med egna köer.

EU lånade gemensamt och knöt pengarna till nationella reformer. Därför kan ett blockerat utskott i Bukarest, eller i Lissabon, frysa pengar som lånats upp i Bryssel. Rumäniens extrasessioner i juli avgör om de sex lagförslagen hinner antas före den 31 augusti. Om de inte gör det blir 770 miljoner euro till lönereformen den första konkreta förlusten. Då blir det kommuner, arbetstagare och entreprenörer som märker vad ett missat delmål kostar i praktiken.