Rumäniens löneklocka tickar för €770 miljoner

Det återstår fem dagar till den 31 augusti. Då ska EU-länderna ha genomfört de reformer de lovat inom faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s pandemifond där pengar betalas ut först när regeringar kan visa att överenskomna förändringar faktiskt har genomförts. Rumänien är inte i mål.

Interimspremiärminister Ilie Bolojan sade den 25 augusti att chanserna att få igenom en ny lönelag för offentlig sektor i tid minskade "från timme till timme". Koalitionspartnern PSD hade ännu inte ställt sig bakom förslaget och tiden i parlamentet var knapp (Romania Insider). Lagen är kopplad till omkring 770 miljoner euro i bidrag (Mediafax, RRI). Men om tidsfristen missas betyder det inte att pengarna försvinner på söndag.

Bryssel fryser innan det skär bort

RRF-förordningen beskriver en process, inte ett stup. Enligt artikel 24 ska kommissionen, när ett delmål inte bedöms vara uppfyllt, först hålla inne eller suspendera det belopp som är kopplat till målet och förklara varför. Medlemslandet får därefter en månad på sig att svara, följt av en korrigeringsperiod innan någon definitiv minskning kan beslutas (förordning (EU) 2021/241). Kommissionens egen vägledning för avslutningen av fonden bekräftar tidtabellen: delmålen ska vara klara senast den 31 augusti, de sista betalningsansökningarna lämnas in i september och kommissionens utbetalningar görs senast den 31 december 2026 (EU Law Live).

Det har redan prövats i andra länder. Bulgariens fjärde betalningsansökan godkändes delvis sedan 23 av 26 delmål bedömts vara uppfyllda. De återstående ledde till delvis suspension, inte avslag på hela ansökan (European Sting). Spanien fick tillbaka 302 miljoner euro som först hållits inne efter att landet lämnat ytterligare bevisning om delmål på digitalisering och skatt (IEU Monitoring). Risken för Rumänien är alltså reell, men den går genom granskning och rättelse, inte genom automatiskt bortfall.

En lönelag som krockar med Rumäniens egna budgetregler

Kommissionens invändning gäller pengar, inte detaljstyrning. En enhetlig lönelag fastställer löneramen för hela den offentliga sektorn: grundlöner, koefficienter och tillägg. När den väl antas låser den återkommande utgifter under flera år. Kommissionen har bett Bukarest förklara hur löneökningar ska finansieras när rumänska uppgifter placerar kostnaden mellan 8 och 16 miljarder rumänska lei. Spannet är brett eftersom olika politiska läger driver olika versioner av lagen (Romania Insider, Euronews Romania).

Bolojan har korrigerat uppgifter om att Bryssel skulle ha avvisat utkastet rakt av. Enligt honom har kommissionen ställt frågor och begärt förtydliganden (Economica). Samtidigt har Rumänien ett inhemskt juridiskt problem. Statsskulden har passerat 60 procent av BNP, en nivå som enligt rumänsk lag utlöser ett stopp för ökade löneutgifter (Agerpres). En lönelag som lovar mer än budgeten klarar skulle bryta mot den spärren och samtidigt försvaga den underskottskorrigering som Rumänien redan är skyldig Bryssel inom EU:s underskottsförfarande, den formella processen för länder som ligger över de gemensamt överenskomna gränserna.

Vem betalar om pengarna fastnar

Om de 770 miljonerna euro suspenderas eller minskas blir de omedelbara förlorarna inte de offentliganställda, utan de projekt som bidragen skulle finansiera: skolor, motorvägar och lokal infrastruktur. Rumänien skulle behöva låna för att täcka hålet, samtidigt som kommissionen bedömer att budgetunderskottet ligger på 5,8 procent av BNP 2027 (HotNews).

Exponeringen är större än en enskild lag. Rumänien har lämnat in sin femte betalningsansökan, värd 2,84 miljarder euro och kopplad till 75 delmål. En sjätte och sista ansökan väntas omkring den 30 september och uppges omfatta ytterligare ungefär 4,3 miljarder euro (Agerpres, Digi24).

Rumänien är inte ensamt om att skynda mot tidsfristen. Bulgarien kallade in parlamentet till ett extrainsatt möte för att pressa igenom antikorruptionsreformer före samma datum (Mediapool). Portugal har fått kommissionens godkännande för nio betalningsansökningar, men i början av augusti hade bara 62 procent av de kontrakterade beloppen nått slutmottagarna (Observador). Flaskhalsarna ser olika ut: i Rumänien är det lönelagen, i Bulgarien styrningsreformer, i Portugal genomförandet efter godkännande. Det gemensamma testet är om regeringar kan visa resultat innan fonden stängs.

Om Bryssel godtar svag bevisning blir RRF ännu ett ersättningssystem där kontrollen väger lätt. Om pengar suspenderas blir Rumäniens ofärdiga lönelag den tydligaste signalen hittills om att återhämtningsfonden fortfarande har villkor som märks.