Rumäniens lönepaket hotar EU-stöd

Rumänien har sex dagar på sig att anta en lag om löner i offentlig sektor som EU-kommissionen kan godta. Annars riskerar landet att förlora omkring 770 miljoner euro i bidrag från EU:s återhämtningsfond (Bursa, Romania Insider). Tidsfristen löper ut den 31 augusti och prövar en enkel men politiskt besvärlig fråga: kan Bukarest lova permanenta löneökningar när landet redan har EU:s största budgetunderskott? EU:s återhämtningsfacilitet betalar bara ut pengar när medlemsländer genomför reformer och investeringar som de tidigare har åtagit sig (European Commission, EUR-Lex). Rumänien lovade en samlad lönelag. Nu vill kommissionen veta om den version som ligger på bordet ryms inom landets finanspolitiska bana.

Glappet på 4 miljarder lei

Rumänska medier hänvisar till ett officiellt meddelande från kommissionen där tre problem med lagförslaget pekas ut (Gândul, Digi24). Det största gäller den totala lönekostnaden. En försiktig nivå på omkring 8 miljarder lei per år har i senare versioner närmat sig 12 miljarder lei. Kommissionen vill att mellanskillnaden på 4 miljarder lei ska täckas innan lagen antas (Mediafax, RFI Romania). Dessutom har Rumänien retroaktiva lönekrav från rättsväsendet och har ännu inte förklarat hur den notan ska betalas.

Tillförordnade premiärministern Ilie Bolojan betonade att Bryssel inte har underkänt förslaget, utan "ställt frågor och begärt förtydliganden" (Agerpres). Skillnaden är viktig. Kommissionen prövar om Rumänien har levererat den reform som utlovats, inte om varje lönekoefficient är politiskt rimlig.

Varför permanenta utgifter ändrar kalkylen

En löneökning fungerar inte som ett motorvägsbygge. När den väl har införts återkommer kostnaden varje år och blir den nivå som kommande budgetar utgår från. Därför behandlar kommissionen glappet på 4 miljarder lei som ett långsiktigt finanspolitiskt problem, inte som en teknisk budgetrad.

Rumänien har litet utrymme för nya permanenta kostnader. Eurostats siffror som publicerades i juli visar att statsskulden uppgår till 60,1 % av BNP (Agerpres, Actmedia). Den nivån utlöser en inhemsk regel som stoppar åtgärder som ökar de samlade personal- eller socialutgifterna. Underskottet föll från 9,3 % av BNP 2024 till 7,9 % 2025, men kommissionen räknar med att det fortfarande ligger på 5,8 % 2027 (HotNews). Rumänien omfattas fortfarande av EU:s underskottsförfarande, den formella process som används när ett land bryter mot unionens budgetregler, även om processen för närvarande är vilande eftersom Bryssel bedömer att Bukarest hittills har vidtagit tillräckliga korrigerande åtgärder (European Commission).

En möjlig motfinansiering är att förlänga den sjukförsäkringsavgift på 10 % som tas ut på den del av pensioner som överstiger 3 000 lei. Avgiften löper enligt nuvarande regler ut i slutet av 2027 (Mediafax). Tillförordnade Europainvesteringsministern Dragoș Pîslaru betonade att ett sådant beslut skulle vara Rumäniens eget finanspolitiska val, inte ett skattepåbud från kommissionen (Digi24).

Vem betalar för en billigare lag

Om Rumänien antar en stramare version skyddas i första hand de sjukhus, motorvägssträckor och skolor som finansieras genom de återstående 2,58 miljarder euro i bidrag i den sista utbetalningsansökan (Mediafax). Även långivare och kreditvärderingsinstitut gynnas av återhållsamhet. Enligt Gândul kopplade kommissionens korrespondens uttryckligen kompensationsåtgärderna till kreditvärderingsinstitutens förväntningar (Gândul).

Kostnaden hamnar hos offentliganställda som väntat sig större löneökningar och hos pensionärer som kan få betala sjukförsäkringsavgiften längre. Pîslaru hävdar att inga nuvarande inkomster ska sänkas, men tak för bonusar och ett lägre referensvärde, sänkt från 4 100 till 4 000 lei på finansministeriets begäran, innebär flera år av svagare reallöneutveckling efter inflation (DigiEconomic).

Hotet om indragna pengar är konkret. I Rumäniens tredje utbetalningsansökan lät kommissionen 458,7 miljoner euro falla bort permanent sedan reformer av särskilda pensioner och styrningen av statliga bolag inte hade lösts i tid (Agerpres, Romania Insider). Bukarest kan skydda bidragspengarna genom att göra lönelagen billigare, hitta en varaktig motfinansiering eller låta pensionärer och offentliganställda bära kostnaden genom långsammare real inkomstutveckling. Regeringskoalitionen har ännu inte enats om vilket alternativ den väljer.