Rumäniens EU-miljarder väntar på Bryssel

Rumäniens tillfällige EU-fondsminister Dragoș Pîslaru säger att landet kommer att få ut mer än 90 procent av bidragen i sin återhämtningsplan från EU (EVZ, Curs de Guvernare). Det är en prognos, inte pengar på kontot. Den 1 september hade Rumänien fått omkring 13 miljarder euro från en plan på 20,1 miljarder euro, alltså ungefär 64 procent (Gândul, Aktual24). För att nå 90 procent krävs att Bryssel godkänner ytterligare miljardbelopp. Det beslutet har ännu inte fattats.

Pengarna kommer från faciliteten för återhämtning och resiliens, RRF, EU:s program efter pandemin. Det betalar inte ut stöd för politiska löften, upphandlingar eller antagna planer, utan för reformer och investeringar som faktiskt har genomförts (European Commission). Som vi rapporterade i söndags löpte Rumäniens genomförandeperiod ut den 31 augusti. Den tillfällige premiärministern Ilie Bolojan medgav då att uteblivna reformer redan hade kostat landet hundratals miljoner euro.

Två ansökningar, inga utbetalningar

Pîslarus siffra på 90,58 procent bygger på två återstående betalningsansökningar. Den femte ansökan lämnades in den 14 augusti och uppgår till 2,84 miljarder euro brutto (Agerpres, Mediafax). Enligt Pîslaru kan EU-kommissionens preliminära besked ta omkring två månader (RFI România). Den sjätte och sista ansökan väntas senast den 30 september (Profit.ro). Den har ännu inte lämnats in.

Att lämna in en ansökan är inte samma sak som att få betalt. Pengarna betalas ut först efter tre steg: EU-kommissionen bedömer om överenskomna reformer och mätbara mål har uppfyllts, medlemsländernas finansföreträdare granskar bedömningen och Bryssel fattar det formella utbetalningsbeslutet (EUR-Lex). Rumäniens 90-procentsbudskap räknar alltså in belopp som regeringen hoppas ska klara den processen. Kommissionen har ännu inte godkänt dem.

Lönelag och kolkraft

Rumänien vet redan att en del pengar går förlorade. Bolojan har sagt att landet mister 770 miljoner euro eftersom parlamentet inte antog en samlad lönelag för den offentliga sektorn, en reform som Bryssel uttryckligen hade krävt. Han lade ansvaret på PSD, landets största parti, som han anklagade för att ha blockerat lagen (HotNews, Euronews). Det beloppet är Bolojans inhemska uppskattning. Det formella avdraget fastställs i kommissionens slutliga bedömning.

Kolkraften innebär en andra risk. Rumänien hade åtagit sig att stänga brunkolskraftverk som del av sina klimatmål i planen. I stället röstade parlamentet för att hålla anläggningar i Turceni och Craiova i drift, och EU-kommissionen har sagt att den ska granska om målet fortfarande kan räknas som uppfyllt (Romania Insider, Agerpres). Bolojan uppskattar risken till omkring 100 miljoner euro (Economica). Kolfrågan är mer komplicerad än lönelagen eftersom den prövar om ett delmål som Bryssel tidigare godtagit kan underkännas efter ett senare parlamentsbeslut.

Regeringar räknar planer, Bryssel räknar leverans

Skillnaden mellan politiska besked och verifierade utbetalningar finns inte bara i Bukarest. Italiens regering har rapporterat 153,2 miljarder euro i mottagna medel och 366 uppnådda delmål, men Corte dei conti, Italiens nationella revisionsmyndighet, fann att bara 12,4 procent av projekten var färdigställda räknat i värde. Mer än 75 miljarder euro av projekten var fortfarande under uppbyggnad (Struttura di missione PNRR, LavoriPubblici.it). Även Spanien, som hör till de länder som har kommit längst, fick 537 miljoner euro undanhållna från sin sjätte utbetalning eftersom vissa mål inte var färdiga (El País).

Regeringar räknar ofta med väntade utbetalningar innan Bryssel har kontrollerat leveransen. I Rumäniens fall är glappet större eftersom de politiska misslyckandena kring löner och kol är tydligare, och eftersom landet har mindre utrymme att bära bortfallet. Fitch ger Rumänien kreditbetyget BBB- med negativa utsikter (Fitch). EU-bidrag som faller bort måste därför ersättas med upplåning från den rumänska staten till den räntenivå som följer av det betyget. Kostnaden hamnar hos skattebetalarna, i offentliga tjänster och i en budget som redan har ett av EU:s största underskott.

Rumäniens risk handlar inte längre om huruvida regeringen kan annonsera EU-pengar, utan om hur mycket av uteblivna bidrag som måste ersättas med dyrare skuld. Först EU-kommissionens prövning av den femte och sjätte betalningsansökan avgör slutbeloppet.