Rumäniens underskott minskar, augusti tynger

Den nya rumänska regeringen behöver parlamentets stöd för att kunna styra, samtidigt som statsfinanserna blir en av dess första prövningar. Mellan januari och augusti 2026 betalade staten ut 59,42 miljarder lei mer än den fick in. Kassaunderskottet var 26,94 miljarder lei mindre än under samma period i fjol, enligt finansdepartementets siffror som AGERPRES rapporterat. Förbättringen är reell. Men två saker gör helårsutfallet osäkrare: augusti var sämre än för ett år sedan och ränteutgifterna stiger snabbt.

Ett kassaunderskott är skillnaden mellan statens utbetalningar och inkomster, räknad när pengarna faktiskt betalas. Mätt som andel av BNP sjönk underskottet från 4,51 till 2,89 procent (Digi24). Kvoten kan ge en alltför ljus bild: BNP mäts i löpande priser, så inflationen höjer nämnaren. Beloppet i lei visar att underskottet också minskade i absoluta tal.

Skatteintäkterna ökade, löneutgifterna minskade och investeringarna fortsatte

Intäkterna stod för en stor del av förbättringen. Momsintäkterna ökade med 25,2 procent jämfört med året före (Știrile ProTV). De redovisade totalsiffrorna visar inte hur mycket ökningen beror på högre skattesatser, högre priser, ökad försäljning eller bättre skatteuppbörd. Därför går det ännu inte att säga vem som burit den extra kostnaden eller om eventuella framsteg mot skattefusk kommer att bestå.

Även utgifterna bidrog. Statens samlade löneutgifter minskade med 4,26 miljarder lei (Știrile ProTV). Siffran visar inte om det beror på färre anställda eller lägre löner.

Staten minskade inte underskottet genom att stoppa bygginvesteringar. Utbetalningarna till investeringar ökade från 71,95 till 97,05 miljarder lei (Digi24). Pengarna går till entreprenörer och leverantörer. Det gör det svårare att avfärda förbättringen under årets första åtta månader som uppskjutna utgifter.

En sämre augusti och växande räntekostnader

Åttamånaderssiffran döljer en försämring den senaste månaden. Om man drar av de sammanlagda underskotten i finansdepartementets rapporter för juli respektive augusti blir underskottet för augusti 11,34 miljarder lei, mot 9,92 miljarder ett år tidigare. Månaden var därmed 1,42 miljarder lei sämre (AGERPRES, Digi24). En svag månad är en varningssignal, men visar ännu ingen trend. Finansdepartementet har inte publicerat någon uppdelning som förklarar utfallet.

Räntekostnaderna är svårare att påverka genom en budgetändring. På åtta månader uppgick räntebetalningarna till 42,05 miljarder lei, en ökning med 26,7 procent på ett år (Știrile ProTV). Varje lei som lånas för att täcka tidigare underskott fortsätter att kosta ränta. Efter flera år med underskott uppgick statsskulden till omkring 60,1 procent av BNP under första kvartalet (Eurostat). Ett mindre underskott bromsar skuldökningen, men minskar inte räntan på lån som redan tagits. Räntebetalningarna går till obligationsägare och måste finansieras genom besparingar på annat håll.

Fyra månader kvar, ett tak och ännu ingen majoritet

Målet för helåret är ett kassaunderskott på 6,2 procent av BNP, motsvarande ungefär 127–128 miljarder lei (Spotmedia, Bursa). Med de siffrorna skulle underskottet från september till december kunna bli större än hela underskottet under årets första åtta månader och ändå hålla sig inom målet. Det utrymmet krymper varje månad som underskottet blir större än motsvarande månad i fjol, vilket skedde i augusti.

Den tillträdande premiärministern Siegfried Mureșan håller fast vid taket på 6,2 procent, lovar att inte införa nya skatter och planerar en budgetrevidering inom 30 dagar efter tillträdet (ZF). När räntorna stiger och nya skatter utesluts måste utrymmet i revideringen hittas bland utgifterna och i skatteuppbörden. Där ingår också lagen om offentliganställdas löner, som splittrade den förra koalitionen (To Brief). Först måste Mureșan säkra en majoritet: hans sida samlar omkring 170 röster, mot de 233 som krävs. Därmed blir Socialdemokraterna avgörande (Mediafax).

Siffrorna ger ett tydligt besked för stunden. Rumäniens kassaunderskott är mindre efter åtta månader, både i lei och som andel av BNP. Minskningen kom från högre skatteintäkter och lägre löneutgifter, inte från minskade investeringar. Augusti räcker inte för att visa om målet på 6,2 procent håller; nästa månads siffror ger ett bättre besked. Om september också blir sämre än samma månad i fjol får en regering som ännu saknar röster för att få igenom en budgetrevidering ansvaret för att försvara målet.