Rumäniens F-16-plan avlossade inga skott

En liten drönare befann sig i rumänskt luftrum i omkring fyra minuter den 24 september innan den störtade nära Solca i Suceava län (uppdatering från MApN). Rumänsk radar hade följt den över Ukraina, och F-16-plan lyfte från Borcea för att följa efter den (AGERPRES). Ingen öppnade eld. Den tillförordnade försvarsministern Radu Miruță säger att drönaren bar sprängämnen. Frågan om piloterna hade ett säkert skottläge har betydelse för alla Natoländer längs alliansens östra gräns (Adevărul).

Två larm, en gränspassage

Natten bjöd på två separata larm, men bara det andra gällde en drönare som tog sig in i Rumänien. Det första kom klockan 04.41, då myndigheterna skickade ett varningsmeddelande till mobiltelefoner om drönare norr om Chilia Veche i länet Tulcea. Försvarsdepartementet uppgav senare att inget hade trängt in i rumänskt luftrum i samband med det larmet (AGERPRES). Spanska F-18-plan på Nato-patrull reagerade på det första larmet och deltog därför inte i den senare jakten (RTVE).

Den andra drönaren kom mot norra Botoșani från Ukraina. Radar följde den över gränsen, och invånare i Botoșani och Suceava fick en varning klockan 06.26 (AGERPRES). Den störtade nära Solca utan personskador, materiella skador eller brand (uppdatering från MApN).

Miruță sade till Antena 3 att drönaren var av rysk modell. Enligt honom lossnade sprängladdningen strax före kraschen och exploderade i luften, omkring 30 meter från platsen där drönaren slog ned (Adevărul). Någon laboratorieanalys har inte offentliggjorts. Uppgiften om sprängladdningen är därför fortfarande ministerns preliminära redogörelse.

Därför öppnade piloterna inte eld

Miruță anger två villkor för att skjuta ned en drönare: skottet får inte utsätta människor på marken för fara, och roboten får inte lämna rumänskt luftrum (Adevărul). De kraven talar för återhållsamhet. En drönare med sprängladdning som faller över en by är farlig, liksom en robot som missar. En kort passage nära gränsen ger dessutom piloterna litet utrymme att hitta ett skottläge som uppfyller båda kraven.

Ansvaret för den bedömningen ligger i Bukarest. Natos luftövervakning, där stridsflyg hålls i beredskap för att skydda medlemsländernas luftrum, delar radarbilden och bidrar till att samordna insatsen. Rumänien avgör på egen hand om landets stridsflyg får öppna eld över rumänskt territorium (Nato). Rumänien har använt den befogenheten tidigare. I juli sköt landets flygplan ned en drönare över obebyggd mark nära Padina (Romania Insider). Det visar att Rumänien kan skjuta ned en drönare. Händelsen säger inget om huruvida ett skott nära Solca hade varit säkert.

Tidslinjen som försvarsdepartementet inte har redovisat

Radarspårning, starttid och ett säkert skottläge är tre skilda saker. Hittills har försvarsdepartementet bara bekräftat radarspårningen. Det har inte sagt när F-16-planen lyfte eller var de befann sig när drönaren passerade gränsen (uppdatering från MApN). Departementet har inte heller uppgett vem som kunde ha beordrat piloterna att skjuta.

Polen har försökt kapa en del av den fördröjningen. Den 17 september sade den biträdande försvarsministern Cezary Tomczyk att en befälhavare hade utfärdat en villkorad order om nedskjutning i förväg. Piloterna skulle därmed inte behöva begära tillstånd när en drönare nådde gränsen (RMF24). En order i förväg minskar väntan på tillstånd. Den kan inte skapa ett säkert skottläge över bebyggelse om drönarens färdväg inte ger piloterna ett sådant.

Med de uppgifter som hittills kommit fram går det inte att avgöra om Rumäniens piloter hade ett säkert skottläge men avstod, eller om något sådant läge aldrig uppstod. De säkerhetskrav Miruță beskriver förklarar varför piloterna kan ha avstått. För att fastställa vad som hände krävs försvarsdepartementets egen tidslinje. Miruțăs departement behöver redovisa tre uppgifter: när drönaren passerade gränsen, när den störtade och var F-16-planen befann sig under de fyra minuterna (uppdatering från MApN).