Rumäniens lönefrist hotar €770m

Senast den 31 augusti måste Rumänien anta den samlade reform av offentliganställdas löner som landet har lovat Bryssel i utbyte mot utbetalningar ur EU:s återhämtningsfond. Om tidsfristen missas kan omkring 770 miljoner euro hållas inne (RRI, Romania Insider). Om lagen däremot blir för dyr ökar trycket på Rumäniens kreditbetyg. Landet ligger på BBB- med negativa utsikter, den lägsta nivån inom investment grade. En nedgradering skulle göra varje framtida obligationslån dyrare (SeeNews). Ännu finns ingen politisk uppgörelse.

Referensvärdet sänks steg för steg

Det senaste utkastet, som skickades till partiledarna den 20 augusti, anger basreferensvärdet till 4 000 lei. Det är ankaret i hela lönetrappan: varje offentliganställds grundlön beräknas genom att ett yrkesspecifikt koefficienttal multipliceras med referensvärdet. Ju högre värde, desto högre lön genom systemet.

Nivån har sänkts flera gånger: från 4 320 lei i tidigare versioner till 4 100 lei i juli och nu 4 000 lei (Adevărul, Gândul). Utkastet begränsar också de flesta tillägg till 20 % av de samlade grundlönemedlen (Spotmedia).

Varje sänkning gör budgeten lättare att försvara inför EU-kommissionen och svårare att acceptera för de anställda. Reformen ska minska löneskillnader inom staten. Facken vid pensionsmyndigheterna säger att den i stället bevarar en av de tydligaste skillnaderna: en senior rådgivare vid den centrala pensionsmyndigheten skulle få 11 200 lei, medan en person med jämförbara uppgifter på ett territoriellt kontor får 8 600 lei (Agerpres). Domstolstjänstemän har meddelat att domstolar och åklagarkontor stängs från den 1 september om utkastet ligger fast (Digi24), dagen efter EU:s tidsfrist.

Bryssel sätter inte lönerna, men frågar vem som betalar

EU-kommissionen har inte formellt avvisat utkastet. Premiärminister Ilie Bolojan har sagt att Bryssel skickat "frågor och begäran om förtydliganden". Arbetsmarknadsminister Dragoș Pîslaru har betonat att texten fortfarande är ett arbetsutkast och att det därför inte finns något formellt beslut att avvisa (Agerpres, Realitatea).

Invändningen handlar om statsfinanserna. Enligt Romania Insider uppges lönekostnaden ha ökat från omkring 8 miljarder lei till cirka 12 miljarder lei, och kommissionen vill veta hur Rumänien ska finansiera mellanskillnaden.

En ökad lönenota är inte en engångsinvestering. Den följer med in i varje kommande budget, samtidigt som Rumäniens utrymme krymper. Den offentliga skulden uppgick till 60,1 % av BNP i slutet av första kvartalet 2026 (Eurostat). Därmed passerades en gräns i nationell lag: över 60 % får regeringen inte öka de totala löne- eller sociala utgifterna utan att samtidigt skära någon annanstans eller hitta nya intäkter (Bursa). Finansministeriet räknar med att skulden fortsätter uppåt, till 61,8 % i år och 63,9 % 2028 (Economica).

Vem betalar

Anställda vars nuvarande lön ligger över den nya lönetrappan får ett löfte: lönen ska inte sänkas på papperet, men den kan frysas i flera år tills systemet hinner i kapp (G4Media). Om inflationen fortsätter innebär en fryst lön en reallönesänkning. Lärare före universitetsnivå, vars koefficienter höjdes i det senaste utkastet, kan bli en av få grupper som faktiskt får mer (Digi24).

Om Rumänien missar den 31 augusti försvinner inte 770 miljoner euro över en natt. Enligt artikel 24 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, EU-regeln som styr återhämtningsfondens utbetalningar, kan kommissionen hålla inne en betalning och återuppta den när landet har rättat till bristen. Men återhämtningsfonden närmar sig slutet av sin livslängd. En korrigering som hade varit hanterbar 2024 blir mer riskfylld sent 2026, när det kan saknas tid att anta, visa och få efterlevnaden kontrollerad innan systemet stängs (Curs de Guvernare).

Rumänien har lovat en löneform som staten har råd med och har nio dagar på sig att leverera. Varje kompromiss skickar kostnaden vidare. De anställda betalar genom lägre förväntningar eller frysta reallöner. Staten betalar genom en återkommande utgift som är svår att finansiera. Bryssel accepterar resultatet bara om de offentliga finanserna håller.