Rumäniens lönelag möter skuldtaket

Rumänien har till 31 augusti på sig att anta en ny lönelag för offentlig sektor, kopplad till 770 miljoner euro ur EU:s återhämtningsfond (Digi24, Romania Insider). EU-kommissionen har begärt förtydliganden om ett tidigare utkast, men inte avvisat det (Agerpres). Det svårare hindret finns i Bukarest.

Finansminister Alexandru Nazare meddelade den 19 augusti att statsskulden under första kvartalet nådde 60,1 procent av BNP (Eurostat). Den nivån är inte bara en varningssignal. Enligt Rumäniens finanspolitiska ansvarslag får regeringen, när skulden passerar 60 procent, inte godkänna åtgärder som ökar de samlade löne- eller sociala utgifterna (Agerpres). Regeringen försöker alltså utforma en löneökning som den kanske inte har rätt att underteckna.

Ett billigare utkast, men möjligen fortfarande för dyrt

Det utkast som skickades till partiledarna den 20 augusti sänker referensvärdet till 4 000 lei, från 4 100 lei i juliversionen (Adevărul, ZF). Referensvärdet är basbeloppet i lönetrappan: det multipliceras med en koefficient för varje befattning och ger därmed den faktiska lönen. En sänkning minskar kostnaden för hela systemet utan att varje yrkeskategori behöver skrivas om.

Utkastet sätter också ett tak för bonusar, tillägg och premier på 20 procent av varje budgetmyndighets totala lönekostnad (Știrile ProTV). I dagens system kan sådana tillägg lyfta nettolönen långt över den formella grundlönen. Offentligt anställda som är beroende av tilläggen kan därför få lägre faktisk inkomst, även om grundlönen höjs. Förlorarna är inte i första hand de lägst avlönade, utan anställda i myndigheter där bonusstrukturerna gradvis har blåst upp ersättningen.

Arbetsmarknadsminister Dragoș Pîslaru säger att ingen inkomst ska sänkas och att mer än två tredjedelar av de offentliganställda ska få högre lön (G4Media). Men löneökningar är inte engångsutgifter. De återkommer varje år. Nazare har varnat för att varje belopp över det överenskomna årstaket på omkring 8 miljarder lei blir en permanent budgetförpliktelse (Digi24).

Medierapporter, med hänvisning till politiska källor, anger att de scenarier som diskuterats med Bryssel ligger på 12–16 miljarder lei för 2027 (RFI România, Adevărul). Hamnar kostnaden där spräcks utgiftstaket, och underskottet följer med in i kommande budgetar. Då trängs infrastruktur, sjukvård och offentliga investeringar undan av lönekostnader.

Höga räntor gör notan tyngre

Rumänien omfattas av EU:s underskottsförfarande, den korrigerande process som används när medlemsländer överskrider de finanspolitiska ramarna. Det begränsar hur snabbt statens utgifter får växa (European Commission). Samtidigt betalar Rumänien redan några av regionens högsta låneräntor. Marknadsdata visar tioårsräntor på omkring 6,7–7,4 procent, och Fitch granskar landets BBB-minus-betyg med negativa utsikter (SeeNews). Permanenta lönehöjningar som finansieras till de räntorna växer snabbt i betydelse: staten betalar mer för lånen, medan löneåtagandet ligger kvar.

Tio dagar, inget ägarskap

Pîslaru vill skicka lagen till parlamentet för en extrasession omkring den 25–26 augusti, med målet att få den undertecknad före månadsskiftet. Inget parti har formellt ställt sig bakom texten. Pîslaru har sagt att "det slutliga ansvaret nu ligger hos partierna och parlamentet" (News.ro).

De 770 miljoner euro som står på spel ingår i en bredare betalningsansökan på 2,84 miljarder euro inom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, pandemifonden där utbetalningar kopplas till genomförda reformer (Radio Romania). Om tidsfristen missas försvinner pengarna inte automatiskt. Kommissionen kan hålla inne den del som inte anses uppfylld och ge landet tid att rätta till bristerna, vilket nyligen skedde med Spaniens sjätte återhämtningsutbetalning (EUR-Lex, RTVE).

Lagen måste klara tre prövningar samtidigt: den måste vara billig nog för att Bryssel och långivarna ska tro att Rumänien kan bära kostnaden, den måste accepteras av koalitionspartier som ännu inte har godkänt den, och den måste antas innan landets egna skuldregler gör beslutet omöjligt. Pengarna är ännu inte förlorade. Men de kan bara räddas med en löneräkning som regeringen faktiskt får skriva under.