Rumänskt F-16 sköt ned drönare över Estland

En rumänsk F-16 avfyrade en luft-till-luft-robot över södra Estland vid lunchtid den 20 maj. Målet var en ukrainsk drönare som hade drivits in i allierat luftrum efter rysk GPS-störning. Den störtade 30 meter från en bondgård i Põltsamaa (ERR, Aerotime). Ingen skadades. Det var Natos första luftburna nedskjutning över en baltisk medlemsstat. Själva insatsen fungerade. Bristerna låg i det som skulle skydda människorna på marken.

Tio intrång och en regering som föll

Minst tio drönarintrång har sedan mars drabbat fyra Natoländer, i en takt av ungefär ett var femte dygn (Defence News). Ukrainska drönare som riktas mot rysk energiinfrastruktur nära S:t Petersburg slås ur kurs av elektronisk krigföring. Den 7 maj träffade en drönare en lettisk oljedepå. Den 15 maj stängde Finland Helsingfors flygplats. Den 20 maj skickade Litauen för första gången ut ett masslarm till civilbefolkningen, och både presidenten och parlamentet fördes till skyddsrum (Euronews).

Den politiska följden blev störst i Lettland. Premiärminister Siliņa avgick den 14 maj sedan försvarsministern tvingats bort efter attacken mot depån i Rēzekne (Washington Post).

Ukraina beskrev avvikelserna som resultatet av "avsiktlig" rysk elektronisk krigföring (Ukrainska Pravda). Rysslands utrikesunderrättelsetjänst valde en annan linje och spred påståendet att Lettland tillät ukrainska drönarstarter från sitt territorium. Tjänsten varnade också för att "koordinaterna till beslutscentrum på lettiskt territorium är välkända" (Atlantic Council). Natos generalsekreterare Mark Rutte svarade direkt: drönarna korsar allierat luftrum "på grund av Rysslands vårdslösa, olagliga fullskaliga angrepp" (Euronews).

Trettiofem förlorade år för skyddsrummen

Drönaren i Põltsamaa bar bränsle men ingen bekräftad stridsladdning. Hade den gjort det hade få människor i närheten vetat var de skulle ta skydd.

Estland skickade ut mobilvarningar under händelsen via en larmapp som hade lanserats dagen före för en militär övning (ERR). Krav på skyddsrum i nya byggnader börjar gälla i mars 2028. Offentliga sirener finns inte.

Luckan finns i stora delar av Europa. Tyskland har 579 fungerande skyddsrum kvar av kalla krigets 2 000. Berlin har inget (Taz). Polen kan ge skydd åt 3,8 procent av befolkningen (Business Insider Poland). Rumänien listar 4 538 civilförsvarsskyddsrum, men i Tulcea, en frontnära stad vid Ukrainas gräns, fungerar inte en enda av tio offentliga anläggningar (Adevărul). Bara Finland, som aldrig avvecklade sitt kalla kriget-system, kan skydda större delen av sin stadsbefolkning.

Nu börjar pengar föras in i systemet. Tyskland godkände den 20 maj 10 miljarder euro till civilskydd, landets största sådana satsning sedan återföreningen (German Federal Government). Polen har avsatt 22,5 miljarder zloty via sin EU-finansierade återhämtningsplan, med större skyddsrumsbyggen från 2027 (Money.pl).

Den strukturella flaskhalsen finns i Bryssel. Enligt EU-fördragen är civilskydd en stödjande befogenhet, enligt artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det betyder att EU kan samordna och medfinansiera, men inte tvinga ett land att bygga skyddsrum eller installera sirener. Det finns ingen gemensam larmstandard. Den 20 maj använde Litauen cell broadcast, Estland en pilotapp och Lettland varnade bara gränskommuner. Tre Natoländer, tre system som inte passar ihop.

Det roboten inte kan lösa

Rysslands elektroniska krigföring skapar incidenter med inbyggd förnekbarhet. GPS-störning slår ut drönarens navigering. Spoofing matar den med falska koordinater. Vissa drönare som drivits ur kurs kan därefter självständigt låsa på närmaste mål som motsvarar deras visuella programmering. Oavsett om Moskva aktivt styr drönare mot Natoluftrum eller bara skapar förutsättningarna för att de ska driva dit, blir hotet mot civila på marken detsamma.

Den 20 maj visade Nato att en vilsekommen drönare kan skjutas ned. Den rumänske piloten hade klar sikt och visuell kontakt. Nästa gång är inget av det givet. Alliansen kan nu stoppa hotet i luften. Den kan ännu inte skydda människorna under det. Med dagens EU-rätt kan ingen i Bryssel tvinga de nationella regeringarna att åtgärda den bristen.