Ryssland övar med 200 avfyrningsramper

Färre än 20 ukrainska drönaroperatörer slog ut merparten av en bepansrad Natostyrka under en svensk militärövning som avslutades den 13 maj. Sex dagar senare inledde Ryssland en kärnvapenövning som var betydligt större än landets årliga standardövningar. När konventionell avskräckning visar sig sårbar får kärnvapensignaler större tyngd.

Vad tjugo drönarpiloter visade

Aurora 26, en övning med 18 000 deltagare på Gotland och i södra Sverige tillsammans med 13 allierade länder, skulle pröva försvaret mot hybridhot. Två små ukrainska drönarteam, inbjudna som motståndare, gjorde övningen till en konkret demonstration av hur snabbt dyr materiel kan bli sårbar. De slog ut 28 av omkring 32 tunga pansarfordon i ett scenario och rensade ett helt flygfält på 20 minuter. Övningen fick pausas tre gånger för att försvararna skulle kunna samla sig.

Försvarsminister Pål Jonson tonade inte ned resultatet. "Det är helt rätt att det var krävande", sade han och tillade att "Ukraina är bäst i världen på detta". Överbefälhavaren Michael Claesson sade att alla Natoländer måste lära sig drönarkrigföring "så snabbt som möjligt".

Rysslands kärnvapenövning utan fördrag

Den 19 maj inledde Ryssland en tre dagar lång kärnvapenövning där hela den så kallade kärnvapentriaden, alltså landbaserade interkontinentala robotar, ubåtsbaserade ballistiska robotar och strategiskt bombflyg, övades samtidigt. Enligt uppgifterna deltog över 200 robotlavetter, 140 flygplan, 73 fartyg och 13 ubåtar. Rysslands årliga kärnvapenövningar, "Grom", brukar omfatta några tusen soldater och ett fåtal provskjutningar. Den här övningen låg på en annan nivå.

Belarus deltog och övade uttryckligen "leverans av kärnvapenammunition och förberedelser för användning". Ryssland har placerat sitt medeldistanssystem Oreshnik på belarusiskt territorium, varifrån det kan nå varje europeisk huvudstad på under tio minuter. Inget europeiskt Natoland har något jämförbart system utplacerat.

Övningen är också den första större sedan New START, det sista avtalet mellan USA och Ryssland om begränsning av strategiska kärnvapen, löpte ut den 5 februari. För första gången sedan 1972 finns ingen rättsligt bindande kontrollmekanism kvar. Nato kan inte längre verifiera ryska stridsspetsar genom fördragsinspektioner, utan får förlita sig på satellitbilder och signalspaning.

Drönare passerar redan gränser

Oordningen från Ukrainakrigets drönarkrigföring spiller nu över på allierat territorium. Den 15 maj stängde Finland Helsingfors-Vanda flygplats i tre timmar och uppmanade 1,7 miljoner invånare att hålla sig inomhus sedan underrättelseuppgifter varnat för att ukrainska drönare på väg mot Ryssland kunde komma in i finländskt luftrum. Nio flygningar leddes om. Ingen drönare dök upp, men nedstängningen visade hur långt krigets ytterkant nu sträcker sig.

Fyra dagar senare sköt ett rumänskt F-16-plan, som deltog i Nato Baltic Air Policing, ned en oidentifierad drönare över södra Estland (Uudis.net, Polsatnews). Baltic Air Policing är den roterande jaktflygsinsats som bevakar luftrummet över Baltikum. Det var första gången något sådant skedde i Estlands historia. Försvarsminister Hanno Pevkur sade att det sannolikt rörde sig om en ukrainsk drönare som kommit ur kurs. Incidenten inträffade under Estlands övning Spring Storm, som samma vecka hade övat scenarier för drönarrespons.

Drönarincidenterna ledde rakt in i veckans tydligaste diplomatiska spricka. Finlands president Alexander Stubb föreslog samordnade europeiska samtal med Putin, under förutsättning att han fick mandat från europeiska ledare och Ukraina. Litauens president Gitanas Nausėda avvisade idén direkt. Oenigheten gäller mer än två presidenters bedömningar. Europa saknar en gemensam linje för kontakter med Moskva samtidigt som Ryssland höjer sin kärnvapenprofil och drönare fortsätter att hamna på allierat territorium.

Natotoppmötet i Ankara i juli ska försöka överbrygga de skillnaderna. Det hålls efter en vecka då Natos konventionella styrkor blottat sin sårbarhet inför billiga drönare, Ryssland visat sin kärnvapenräckvidd i stor skala och den fördragsstruktur som tidigare gav ömsesyn i arsenalerna försvunnit. Om de allierade kommer till Turkiet med en drönardoktrin, en ny granskning av kärnvapenhållningen eller mest fortsatt oenighet avgör hur sommaren formas.