Cosmos 2546 kopplas till GPS-störningar

Ovanför oss, cirka 36 000 kilometer upp, skickar en rysk militärsatellit en kort puls av radioenergi mot jorden. Den varar i mindre än fem sekunder. Kartan i mobilen hackar till och kommer tillbaka. En pilot nära Warszawa får en kort varning i cockpit innan signalen återställs. Ett lastfartyg i Östersjön rycker till på autopilot.

Sådana osynliga pulser har svept över Europa sedan oktober 2019. Fram till förra veckan gick det inte att visa varifrån de kom. Nu har forskare spårat dem till specifika ryska militärsatelliter, vilket blottlägger en form av GPS-störning från omloppsbana som europeiska säkerhetsinstitutioner inte tidigare har erkänt offentligt.

Att triangulera blixtar från rymden

Studien, "Chasing Lightning," analyserade sju års data från 165 GPS-referensstationer som drivs av International GNSS Service och arkiveras av NASA. Forskargruppen, ledd av Todd Humphreys vid University of Texas, hittade 75 separata dagar med plötsliga och samtidiga tapp i GPS-signaler vid stationer från Svalbard till Spanien och Grönland. Varje händelse varade i tre till fem sekunder.

Samtidigheten är avgörande. Ingen markbaserad sändare, inte ens Rysslands 36-antennsanläggning i Kaliningrad, kan täcka ett så stort geografiskt område på en gång. Källan måste ha funnits i rymden.

Beviset kom i februari 2026, när två mycket känsliga mätstationer i Amsterdam och Trondheim fångade samma puls. Den nådde Norge 139 mikrosekunder tidigare. Principen liknar att höra åska från två olika platser och räkna ut var blixten slog ned. Tidsskillnaden avgränsar en yta i rymden där källan måste befinna sig. När forskarna jämförde med alla spårade satelliter i omloppsbana fanns bara en träff: Cosmos 2546, en rysk militär satellit för tidig varning (arXiv:2606.03673, Boston Globe). Träffbilden låg inom 200 meter. Spanska GMV, som är huvudleverantör till ESA för Galileo, gjorde en separat undersökning och kom till samma slutsats.

En signal med schema

Störningen når sin topp vid 1 577,5 MHz, nära den civila GPS-frekvensen, med tillräcklig styrka för att slå ut GPS, Galileo och Kinas BeiDou samtidigt, samtidigt som Rysslands eget GLONASS lämnas ostört. Händelserna samlas kring vardagar under europeisk kontorstid. Ett slumpfel brukar inte följa kalendern.

Studien är en preprint och har ännu inte granskats vetenskapligt. Forskarna säger också att de inte kan fastställa avsikt. Men den första registrerade händelsen inträffade i oktober 2019, en månad efter att Rysslands första operativa EKS-satellit nådde omloppsbana. EKS är Rysslands system för tidig varning vid robotangrepp. Tidpunkten är svår att bortförklara.

Två lager av samma problem

Den europeiska uppmärksamheten har hittills främst riktats mot ihållande markbaserade störningar från Kaliningrad, som kan leda om drönare och störa sjöfart i timmar. Pulserna från omloppsbana är något annat och svårare att möta. Den 5 juni förlorade en ukrainsk maritim drönare kontakten med sina operatörer och självdetonerade i den rumänska hamnen Constanța efter långvariga GPS-störningar. Öppna övervakningsplattformar uppmätte störningar på 200 procent av normalnivån under timmarna före händelsen. Den typen av utdragen störning kommer från marksändare.

De fem sekunder långa satellitpulserna kraschar inte drönare. De gör något mer svårfångat: de urholkar tillförlitligheten i navigeringen över en hel kontinent på samma gång. Data från EUROCONTROL i augusti 2024 visade att omkring 1 500 flygningar per dag utsattes för GPS-störningar. Enbart Finland rapporterade 1 200 incidenter på ett år, upp från 239 året före. Flygplan klarar sig eftersom piloter kan falla tillbaka på tröghetsnavigering. Men en stadig och svårbevisad försämring undergräver förtroendet för system som bär upp tidssynkronisering, logistik och modern transport.

Nio år utan skydd

Europas viktigaste motåtgärd, Galileos autentiseringsprotokoll OSNMA, togs i drift i juli 2025. Det kontrollerar att en navigeringssignal kommer från en äkta satellit och inte från en markbaserad förfalskare. Här hjälper inte OSNMA, eftersom protokollet skyddar mot spoofing, alltså falska signaler, men inte mot störning, där signalen trycks ned.

Den tekniska lösningen är Céleste, en planerad konstellation i låg omloppsbana som ska sända starkare signaler som är svårare att överrösta. ESA skickade upp två demonstrationssatelliter i mars 2026, och de sände sin första navigeringssignal den 8 april. Den operativa konstellationen väntas omkring 2035.

Det lämnar ett fönster på nio år utan ett effektivt skydd mot GPS-störning från rymden. Storbritannien och Frankrike inför eLoran, ett markbaserat reservsystem med hög sändareffekt som står emot rymdbaserade störningar, men resten av kontinenten har ingen fast tidsplan. När Ryssland ombads kommentera anklagelserna krävde landet att Europa skulle "presentera åtminstone någon form av bevis". Forskarna har nu gjort det. Frågan är om Europa behandlar det som en forskningsnyhet eller som ett infrastrukturproblem.