Efter Oreshnikattacken varnar Ryssland diplomater i Kyiv

Den 24 maj angrep Ryssland Ukraina med 690 vapen, ett av de största enskilda anfallen sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. Bland dem fanns en hypersonisk Oresjnikrobot, för första gången riktad mot Kyivregionen. Dagen därpå uppmanade Moskva alla utländska diplomater att lämna huvudstaden. De stannade. Det är ett tydligt politiskt besked, men det vilar inte på något fungerande militärt skydd.

Ett vapen som flyttas närmare

Oresjnik är en fordonsburen ballistisk medeldistansrobot, en vapentyp som länge förbjöds genom kalla krigets rustningskontroll. INF-avtalet, Reagantidens förbud mot landbaserade robotar med räckvidd mellan 500 och 5 500 kilometer, föll samman 2019. Roboten flyger i Mach 10, delas upp i 36 substridsdelar fördelade på sex stridsdelkluster, och når Kyiv på under tio minuter. Varken Ukraina eller något europeiskt luftförsvarssystem har hittills skjutit ned en sådan robot.

Angreppet den 24 maj nära Bila Tserkva, 80 kilometer söder om Kyiv, var robotens tredje dokumenterade användning i strid. Varje uppskjutning har förts närmare huvudstaden: Dnipro i november 2024, Lviv i januari 2026 och nu Kyivregionen (Kyiv Independent). Varje gång har Ryssland avfyrat roboten utan explosiv stridsdel och i stället förlitat sig på den kinetiska effekten vid nedslag (ISW, bedömning 24 maj). Vid Mach 10 räcker hastigheten långt även utan konventionell sprängladdning. Förmågan är demonstrerad. Återhållsamheten är ett val som Moskva kan överge.

Diplomaterna stannar, Washington tiger

Inom några timmar efter anfallet uppmanade Rysslands utrikesdepartement alla diplomater och utländska medborgare att lämna Kyiv, med hänvisning till planerade "systematiska anfall" mot militär infrastruktur (EuroMaidan Press). Sergej Lavrov ringde, på Vladimir Putins uppdrag, direkt till USA:s utrikesminister Marco Rubio för att rekommendera en evakuering av den amerikanska ambassaden (NDTV). Genom att kontakta Washington separat, innan ett gemensamt västligt svar hann formas, försökte Moskva skilja USA från de europeiska allierade.

Europa svarade snabbt. EU:s ambassadör i Kyiv skrev offentligt att unionens diplomater skulle stanna (Le Monde). Frankrike kallade evakuering "uteslutet". Tyskland sade att landet "inte låter sig skrämmas" (IB Times UK). Sverige kallade upp Rysslands ambassadör. Den albanska ambassadörens residens hade träffats i samma anfallsvåg (Le Monde), vilket gav varje ambassad i Kyiv ett konkret skäl att ta hotet på allvar.

Washington var mer återhållsamt. USA:s utrikesdepartement bekräftade samtalet mellan Lavrov och Rubio, men sammanfattningen nämnde inte evakueringskravet (Kommersant). Inget offentligt uttalande avvisade det. Inget accepterade det. Mot Europas öppna trots lämnade den amerikanska tystnaden frågan öppen om Washington ville behålla handlingsfrihet.

Solidaritet utan skydd

EU:s utrikesministrar möts denna vecka i Limassol på Cypern, under ledning av Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikes frågor (Irish Times). Oresjnikanfallet kommer att prägla samtalen. Men att omvandla indignation till skydd är en annan fråga. Alla tyngre utrikespolitiska beslut i EU kräver enhällighet mellan de 27 medlemsländerna, vilket ger varje regering vetorätt. Diplomatiska utvisningar beslutas dessutom nationellt. På försvarsområdet visar siffrorna glappet.

Tretton europeiska länder meddelade den 12 maj att de bildar en "antiballistisk koalition" för att möta robotar som Oresjnik. Medlemslistan har inte offentliggjorts. Det finns ingen produktionstidplan. Europas mest kvalificerade robotförsvar, det fransk-italienska SAMP/T, producerar omkring 300 interceptorrobotar per år. Enbart Ukraina behöver över 2 000 (EuroMaidan Press). USA:s Patriot-system kan inte täcka bristen. Washington använde nästan halva sitt lager av interceptorrobotar under Iraninsatsen 2026, och nya robotar tar 42 månader att bygga.

Enligt ukrainsk underrättelsetjänst har Ryssland upp till tio Oresjnikrobotar, med en produktionstakt på omkring fem per år (NewsUkraine). I den takten kan vapnet bli ett återkommande taktiskt alternativ inom två år.

När västliga ambassader stannar i Kyiv är det politiskt trots under militär exponering. Ryssland har visat att det kan nå huvudstadens utkanter med ett vapen som inget befintligt system kan stoppa, och sedan lägga ansvaret för risken på andra. I Limassol prövas om Europa kan skydda de diplomater som man vägrar evakuera.