Rysk drönare träffar bostadshus i Romania

En rysk Geran-2-drönare träffade tidigt den 29 maj ett tiovåningshus i Galați i Rumänien. En kvinna och hennes tonårige son skadades. Nato har bekräftat att vapnet var ryskt (Euronews, Defense News). Det är det första bekräftade fysiska angreppet från Rysslands krig som har orsakat civila skador på allierat territorium. Rumänien utvisade den ryske konsuln i Constanța och stängde konsulatet. Alliansen lovade "absolut solidaritet". Den ömsesidiga försvarsklausulen utlöstes inte.

Fyra minuter, inget skott

Rumänien visste att drönaren var på väg. En nyinstallerad radar nära Galați följde den från ukrainskt luftrum. Två F-16-plan från flygbasen 86 vid Fetești var redan i luften, med tillstånd att använda vapen. Drönaren korsade in i rumänskt luftrum 01.52 och träffade byggnaden 01.56 (Agerpres). Fyra minuter räckte inte för att identifiera målet, klassificera det, fatta beslut och skjuta utan att riskera nedfall över en stad med 250 000 invånare.

Bristerna fanns i bekämpningskedjan, inte i sensorerna. Rumäniens Patriotbatterier är byggda för ballistiska robotar och flygplan, inte för en kamikazedrönare på takhöjd. Ett amerikanskt Merops-system fanns i drift i närheten, men kunde inte avfyras över tätbebyggt område. Luftvärnskanoner av typen Gepard krävde markägarens tillstånd för att placeras på privat mark, och det tillståndet hade inte ordnats (United24 Media, Defense News). Rumäniens tillförordnade försvarsminister sade att landet saknar lokalt markbaserat luftförsvar "eftersom de som hade beslutet sedan krigets början i Ukraina inte fattade det" (Agerpres).

Detta var den 28:e dokumenterade drönarkränkningen av rumänskt luftrum sedan 2022. Femton har skett bara under 2026 (Le Monde).

Solidaritet utlovades, linjen splittrades

Frankrike kallade upp Rysslands ambassadör i Paris. Ungerns nye premiärminister Magyar Péter fördömde Ryssland vid namn och sade att Natos enighet är "viktigare i dag än någonsin". Det markerar ett brott med Viktor Orbáns tio år långa linje att skydda Moskva från politiskt tryck (Telex). Orbán, som nu sitter i opposition, uttryckte sympati med de skadade utan att nämna Ryssland (Daily News Hungary).

I Slovakien blev sprickan öppen. President Pellegrini krävde en förstärkning av den östra gränsen. Premiärminister Fico varnade för "starkmansretorik" och uppmanade EU att återuppta dialogen med Moskva (JOJ24). Bulgarien följde samma mönster: president Jotova uttalade fullt stöd för Rumänien, medan premiärminister Radev drev på för förhandlingar med Ryssland (24 Chasa, BNR). I båda länderna talar statschefen hårdare om Ryssland än regeringschefen. De som sätter tonen ligger före dem som fattar besluten.

Fördragsluckan

Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att "försvara varje centimeter av allierat territorium". Han nämnde varken artikel 4, fördragets mekanism för samråd, eller artikel 5, det ömsesidiga försvaret där ett angrepp på en allierad behandlas som ett angrepp på alla (Euronews). Rumäniens eget försvarsdepartement klassade händelsen som "en konsekvens av kriget i Ukraina", inte som ett angrepp på Rumänien. Utrikesminister Oana Toiu sade att anfallet "motiverar" samråd enligt artikel 4, men bekräftade att Rumänien inte åberopar den (Eurointegration).

Den juridiska grunden för återhållsamheten är svag. Ingenting i Nordatlantiska fördraget kräver bevis för avsiktlig målinriktning innan artikel 5 kan bli aktuell. Fördraget talar om "väpnat angrepp". Kravet på avsikt är en politisk tolkning, framvuxen genom årtionden av allianspraxis för att undvika ett större krig. Den tolkningen höll vid Przewodów 2022, när en förlupen robot träffade Polen och visade sig vara ukrainsk. I Galați är vapnet bekräftat ryskt. Den oklarhet som har gett Nato handlingsutrymme är därmed tunnare än tidigare (CYIS).

Estlands, Lettlands och Litauens presidenter föreslog en lösning åtta dagar före händelsen i Galați: gör om Natos luftrumsövervakning på den östra flanken till ett fullständigt luftförsvar med stående mandat att bekämpa hot (president.ee). Natos egen övningskommunikation den 21 maj talade om "den pågående övergången från Air Policing till Air Defence" (Defence Industry Europe). Toppmötet i Ankara i juli blir nästa beslutspunkt.

Fram till dess lever Natos östra flank med ett glapp mellan vad alliansen lovar och vad den operativt kan leverera. En långsam drönare på takhöjd har nu blottlagt det för 28:e gången.