Ryskt drönaranfall skadar två i Galați

Den 29 maj träffade en rysk drönare ett bostadshus i Galați i Rumänien och skadade två civila. Det var första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som ett ryskt vapen orsakade personskador på Natoterritorium. Alla 32 allierade fördömde attacken. Därefter tog enigheten slut.

Washington säger allt utom Ryssland

Natos generalsekreterare Mark Rutte var tydlig: "Rysslands vårdslösa agerande är en fara för oss alla." Frankrike sade att Ryssland hade "riktat in sig på ett vänligt sinnat land". Storbritannien kallade det "en allvarlig kränkning av Natos luftrum".

USA valde en annan ton. Landets Natoambassadör Matthew Whitaker fördömde den "vårdslösa inträngningen" och lovade att "försvara varje tum av Natoterritorium", men nämnde inte Ryssland. För Trumpregeringen har det betydelse: att uttryckligen peka ut Ryssland som ansvarigt för ett angrepp mot allierad mark kan få följder inom alliansfördraget som Washington vill hålla oklara.

Tajmningen gjorde utelämnandet tyngre. Två veckor tidigare hade Pentagon ställt in en roterande pansarbrigad på 4 000 soldater till Polen och beslutat att 5 000 soldater skulle tas hem från Tyskland, vilket för USA:s styrkenivåer i Europa tillbaka till nivån före 2022. Dagen efter Galați sade försvarsminister Hegseth vid Shangri-La Dialogue att européerna hade "urholkat sina militärer" och varnade för att eran av amerikanska subventioner var över. Han kritiserade europeisk svaghet samtidigt som hans egna order bidrog till den.

Överspill som prejudikat

Rumänien klassade attacken som en följd av kriget som spillt över gränsen, inte som ett avsiktligt angrepp på rumänskt territorium (Le Monde, Eurointegration). Juridiskt är etiketten begriplig. Men den bygger också ett mönster: varje incident som definieras som överspill höjer tröskeln för nästa.

Utrikesminister Oana Toiu sade att attacken "faller inom den kategori" som kan motivera artikel 4, den bestämmelse som ger varje Natoallierad rätt att kräva gemensamma konsultationer när landet känner sig hotat. Hon aktiverade den ändå inte. Bukarest utvisade Rysslands konsul i Constanța och kallade upp Moskvas ambassadör, den skarpaste diplomatiska reaktionen sedan 2022, men höll artikel 4 kvar som ett kort inför toppmötet i Ankara i juli.

En östflank i rörelse

Italien var det enda allierade land som skickade materiel: omkring 100 soldater och stridsflyg till Rumäniens flygbas Mihail Kogălniceanu. Premiärminister Meloni kallade attacken "gravissimo". Tysklands förbundskansler Merz efterlyste "en stark Natonärvaro på östflanken", men föreslog inga konkreta förflyttningar. Samtidigt beskrev hans försvarsdepartement händelsen som "ingen förändring av läget".

Ungerns nye premiärminister Magyar Péter, som ersatte Viktor Orbán efter valet i april, förklarade att "europeisk och natolig enighet är viktigare nu än någonsin". Orbán, som nu leder en opposition med 44 mandat, krävde att den nya regeringen behåller hans "neutralitetspolitik". Ungerns förskjutning från blockering till stöd för kollektiv solidaritet tar bort östflankens mest förutsägbara hinder.

Slovakien visade den motsatta rörelsen. President Pellegrini kallade attacken "ett farligt prejudikat" som kräver starkare gränser. Premiärminister Fico manade till "återhållsamhet med kraftiga uttalanden" och efterlyste dialog med Moskva. Till och med hans egen utrikesminister gick längre i sitt fördömande.

Toppmötet i Ankara i juli måste nu hantera frågan om alliansen ska godkänna stående regler för att skjuta ned drönare över allierat territorium, eller fortsätta kräva nationella beslut från fall till fall. ISW bedömer att Putin "accepterar risken att orsaka civila dödsoffer i Natoländer" som en kostnad värd att ta. Den tidigare presidenten Medvedev svarade att "de har inte sett något ännu", vilket tyder på att Kreml kalibrerar nästa steg efter vad Nato gör, inte efter vad Nato säger.

Rumäniens flygvapen följde drönaren mot Galați under hela flygningen. Piloterna hade tillstånd att avfyra vapen. Över en stad med 230 000 invånare kunde de inte göra det utan att riskera större skador än drönaren själv skulle orsaka. Den klyftan mellan upptäckt och insats stängs inte med fördömanden. Den kräver ett beslut om vem som får skjuta, när det får ske och under vems ansvar. Inget allierat land har velat fatta det beslutet.