Ensam budgivare vann 19.6% i Ungern

19,6 procent av Ungerns offentliga upphandlingar avslutades i fjol med bara en anbudsgivare. Bakom upphandlingskontrakt värda 309,5 miljarder forint finns ägarstrukturer kopplade till private equity som är svåra att följa. De största centrala inköpsorganen, som hanterade över 3 700 miljarder forint mellan 2020 och 2025, svarade knappt när landets antikorruptionsmyndighet bad om samarbete (Telex, 24.hu).

Uppgifterna kommer från Ungerns integritetsmyndighet, den institution som Budapest inrättade efter EU-tryck för att få frysta medel upplåsta. Myndighetens sammanfattande rapport för 2025, som publicerades i veckan, är dess mest omfattande granskning av offentlig upphandling hittills. Slutsatsen är att överprissättning är systematisk, att konkurrensen ofta sätts ur spel och att systemet belönar höga priser.

Så hålls priserna uppe

Problemet sitter i konstruktionen. Anbudspriser jämförs med ett "uppskattat värde", som inte behöver spegla vad varor och tjänster faktiskt kostar. Tidigare uppblåsta kontrakt kan sedan användas som riktmärke för nya affärer. På så sätt permanentas prisnivåer över marknaden, och kostnaden byggs på över tid (HVG).

Upphandlande myndigheter kan också styra omfattningen för att minska konkurrensen: slå ihop upphandlingar så att bara stora företag kan kvalificera sig, eller dela upp dem för att undvika öppna anbudsförfaranden (Portfolio). Tekniska krav skrivs så snävt att bara ett bolag passar in. Samma företag återkommer, lämnar anbud tillsammans och vinner tillsammans. Bygg och energi, två av statens största utgiftsområden, visar den tydligaste överprissättningen.

En separat insynsbrist gäller de centrala inköpen. Avtal om energi, fordon, möbler och resor för den offentliga sektorn syns inte alls på den offentliga upphandlingsplattformen. Värdet överstiger 500 miljarder forint före energikostnader och kan bli fyra till fem gånger högre när energin räknas in (HVG).

Tre EU-lås kring Ungerns pengar

Rapporten fryser eller frigör inga pengar i sig. Tre separata EU-mekanismer avgör om Ungern får tillgång till medlen. Rådet, där medlemsländernas regeringar röstar, stoppade 6,3 miljarder euro i sammanhållningsmedel i december 2022 med stöd av villkorlighetsförordningen, EU:s instrument som kopplar skyddet av unionens budget till krav på rättsstatlighet. Ungerns återhämtningsplan efter pandemin innehåller 27 "supermilstolpar" om antikorruption och skydd i upphandlingar som måste uppfyllas innan pengar betalas ut (Europeiska kommissionen). Därutöver kan EU:s regler för sammanhållningspolitiken stoppa ersättningar om Ungern inte uppfyller krav på styrning och kontroll, utan någon ny politisk omröstning (Common Provisions Regulation).

Inget av dessa lås öppnas automatiskt på grund av rapporten. Men rapporten är bevisning från den institution som Bryssel krävde att Ungern skulle bygga upp. Om den myndigheten säger att priserna fortsatt är uppdrivna hamnar kommissionen i en svår bedömning: räcker reformlöften för att frigöra pengar? Europeiska revisionsrätten har separat varnat för att spårbarheten och insynen i återhämtningsmedel fortfarande är otillräcklig i EU som helhet.

Polenproblemet

Polen gör avvägningen svårare. I februari 2024 frigav Bryssel omkring 137 miljarder euro i EU-medel till Polens reforminriktade regering innan rättsreformerna fullt ut hade prövats. Det beslutet hänger över varje villkorlighetsärende sedan dess. Det visade att politisk riktning kan väga lika tungt som mätbara resultat.

Ungerns parlament antog ny upphandlingslagstiftning den 23 juni, med skärpta regler om intressekonflikter och ökad insyn i verkligt ägande. Om Bryssel betalar ut pengar därför att premiärminister Péter Magyar har ändrat Ungerns politiska riktning, innan upphandlingarna faktiskt blivit mer konkurrensutsatta och billigare, börjar EU:s rättsstatsinstrument se politiskt snarare än regelstyrt ut.

Slovakien har redan dragit sin slutsats. Medan Ungern försöker ta sig tillbaka till EU:s villkor efter frysningen av medel börjar Slovakien upprepa dess misstag, rapporterade Denník N. I april uppmanade Europaparlamentet kommissionen att överväga samma mekanism mot Bratislava.

Trovärdighetsprovet är smalare och svårare än det först verkar: vilken bevisning kräver Bryssel innan pengar börjar betalas ut? Ungerns egen kontrollmyndighet har lagt fram underlag för att upphandlingssystemet fortfarande driver upp priserna. Hur kommissionen använder det underlaget kommer att säga mer om villkorligheten än ännu en lag som antas i Budapest.