Sex vill skära i EU-budgeten; Finland försvarar jordbruksstödet

I förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2028–2034 vill Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark, Finland och Sverige ta bort ”flera hundra miljarder euro” från EU-kommissionens förslag. I ett brev daterat den 28 september bad de att nedskärningen ska skrivas in i det utkast som Irland nu tar fram (Euronews, Irish Times). Brevet anger inte vilka program som ska få mindre pengar. Finlands premiärminister försvarar redan landets andel av jordbruksstödet.

Ledarna skickade brevet till Irlands premiärminister Micheál Martin. Irland leder just nu regeringarnas budgetförhandlingar, ett uppdrag som roterar mellan medlemsländerna. Någon officiell version av brevet har inte publicerats, så innehållet bygger på uppgifter från medier som tagit del av det.

Kravet är brett. Enligt Euronews vill de sex att alla utgiftsområden ska bidra till besparingar, samtidigt som resurser styrs mot försvar, konkurrenskraft, innovation och migrationskontroll. Enligt mediernas rapportering anger brevet varken ett exakt belopp eller något program som ska skäras ned. Det gjorde inte heller ett gemensamt uttalande som samma sex länder publicerade den 27 augusti (den tyska regeringen).

En lägre utgångspunkt – och vetorätt för alla

Irland lägger fram den första siffran. Nästa steg är ett reviderat förhandlingsunderlag, den arbetsversion som anger budgetens möjliga storlek och hur pengarna ska fördelas. Ledarna ska diskutera underlaget vid toppmötet den 15–16 oktober (Irish Times). Redan den 22 september hade Dublin bett ministrarna att ange vilka program de anser vara viktiga (det irländska ordförandeskapet).

De sex vill skära ned EU-kommissionens förslag, som omfattar 1 763,1 miljarder euro över sju år. Beloppet anges i 2025 års priser, vilket innebär att framtida inflation räknas bort. Det inkluderar också återbetalningen av EU:s lån för återhämtningen efter pandemin (Europaparlamentet).

Varje medlemslands regering kan säga nej till den slutliga budgeten. Eftersom den kräver enhällighet kan vart och ett av de 27 länderna blockera den (EUR-Lex). Det ger de sex förhandlingsstyrka. Regeringar som är beroende av jordbruks- och regionalstöd har samma möjlighet att säga nej till kraftiga nedskärningar. Europaparlamentet måste också godkänna budgeten, och dess egen budgetposition ligger högre än kommissionens.

Jordbruks- och regionalstödet är områden där nedskärningar skulle kunna få störst konsekvenser, även om brevet inte pekar ut dem. Kommissionens förslag samlar stödet till fattigare regioner, jordbruket och fisket i en gemensam fond. Den omfattar nästan hälften av budgetförslaget (rådet). Polens utvecklingsministerium räknar med att landet får en nationell ram på mer än 123 miljarder euro (Polens regering). Det bidrar till att förklara varför Warszawa har börjat dra upp röda linjer (To Brief).

Finland värnar sin andel av jordbruksstödet

Vissa medier beskrev brevet som ett ”ultimatum”, en beteckning som kom från en anonym diplomat och inte från själva brevet. Finlands premiärminister Petteri Orpo avvisade beskrivningen. Han sade att Finland inte vill skära ned jordbruksstödet och kallade skyddet av landets andel för ett centralt mål (Yle).

Orpos hållning går illa ihop med kravet att alla utgiftsområden ska bidra. Om jordbruksstödet, en av de största budgetposterna, fredas måste besparingarna hämtas från program som de sex ännu inte har pekat ut. En enskild undertecknare kan inte undanta jordbruket på egen hand. Orpo har ändå offentligt markerat vad Finland kommer att försvara.

Att dra ut på processen ger de sex lite. Om ingen ny budget har antagits den 1 januari 2028 fortsätter utgiftstaken från den nuvarande budgetens sista år att gälla tills en ny budget har beslutats (EUR-Lex). Utbetalningarna skulle fortsätta. De nya försvars- och konkurrenskraftsprogram som de sex själva vill se skulle däremot få vänta.

De sex kan pressa ned siffran i Irlands utkast. För att få igenom en lägre totalsumma när varje medlemsland har vetorätt och Europaparlamentet vill ha mer måste de tala om för sina motparter vilka program som ska förlora pengar – och hur mycket.