Sex länder vill beskatta raffinaderivinster

När bensin och diesel blir dyrare beror det inte bara på råoljepriset. En växande del av prisökningen finns inne i raffinaderierna, där skillnaden mellan inköpt råolja och sålda bränslen har ökat kraftigt. Det är bakgrunden till att finansministrarna i Tyskland, Italien, Österrike, Polen, Portugal och Spanien nu vill att EU diskuterar en skatt på oljebolagens övervinster. I ett gemensamt brev till Irland, som för närvarande leder ministermötena i EU:s ministerråd, begär de att frågan tas upp vid ett kommande finansministermöte i Dublin (Business Recorder/AFP, DW).

Brevet har tagits fram på initiativ av Tysklands finansminister Lars Klingbeil. Argumentet är att oljebolagens vinster och raffinaderimarginaler har ökat mer än vad råoljepriset motiverar (Les Echos, n-tv). Men ett brev om att diskutera frågan är långt från en färdig EU-skatt.

Varför sex ministrar inte kan införa en skatt

Skattebeslut på EU-nivå kräver enhällighet. Alla 27 medlemsländer måste alltså säga ja, efter att EU-kommissionen lagt fram ett formellt förslag (artikel 113 i EUF-fördraget, artikel 115 i EUF-fördraget). En enda regering kan stoppa processen. Än så länge finns inget kommissionsförslag och ingen offentlig lagtext (rådets beslutsprocess).

De sex länderna har däremot en modell att peka på. År 2022 antog EU ett tillfälligt "solidaritetsbidrag" genom förordning 2022/1854. Det innebar att medlemsländerna skulle ta ut minst 33 % av fossilbolagens beskattningsbara vinster över en referensnivå, satt 20 % högre än bolagens genomsnittliga vinst under de fyra föregående åren. Avgiften riktades mot överskottsvinster i råolja, naturgas, kol och raffinering. Den var inte en skatt per liter bränsle. Enligt uppgifter vill ministrarna bygga vidare på detta prejudikat.

Skatteargumentet börjar i raffinaderiet

Raffinaderimarginalen är skillnaden mellan priset på råolja och priset på den bensin eller diesel som produceras av den. När marginalen ökar blir drivmedlet dyrare redan innan det når macken. En analys från ECB visar att just detta mönster syntes under den senaste prischocken (ECB).

Bank Austria uppskattade att österrikiska drivmedelspriser i juli hade varit omkring 10 cent per liter lägre utan marginalökningen (Leadersnet). Barclays bedömde att europeiska raffinaderimarginaler låg fem till sex gånger över normal nivå och pekade ut bland andra österrikiska OMV som ett av bolagen som gynnades (Investing.com). Raffinaderier kan alltså tjäna mer även när råoljan inte stiger i samma takt som slutpriset på bränsle.

Fördelningen är enkel att beskriva men svårare att reglera. Bilister förlorar när marginalerna ökar. Oljebolag och aktieägare vinner. TotalEnergies återköpte nästan 1,6 miljoner aktier för omkring 120 miljoner euro under fem handelsdagar i mitten av augusti (ZoneBourse). Stater kan få ökade intäkter om skatten håller juridiskt. Bilister tjänar på den först om utformningen hindrar bolagen från att ta igen kostnaden genom högre grossistpriser.

Några av länderna agerar redan nationellt

Portugal har godkänt ett tillfälligt solidaritetsbidrag på 33 % på oljevinster 2026 som överstiger en referensnivå. Konstruktionen är direkt hämtad från EU-modellen från 2022 (Xinhua, Jornal Economico). Polen försökte gå längre med en avgift på 60 % på extraordinära vinster från drivmedelsförsäljning. Den väntades dra in omkring 4 miljarder zloty och omfatta 20–30 företag, däribland statskontrollerade Orlen. President Nawrocki stoppade förslaget och skickade det till författningsdomstolen. Regeringen i Warszawa undersöker nu en omväg: att tillfälligt höja bolagsskatten för stora energibolag till 30 % 2027 (Money.pl, Polsat News).

Frankrike, där TotalEnergies har sin hemvist, saknas tydligt bland undertecknarna. Paris har redan en bred tilläggsskatt på stora företags vinster, som omfattar omkring 300 bolag och enligt uppgifter väntas ge 7,3 miljarder euro i år (TF1 Info). Frankrike beskattar alltså stora företag hårt, men har valt att inte ansluta sig till en riktad oljeskatt som delvis skulle träffa landets eget storbolag.

Skulle bilisterna verkligen betala mindre?

En skatt på övervinster beräknas i efterhand och bara på belopp över en fastställd referensnivå. Den läggs därför inte automatiskt på varje liter, som en punktskatt. Polska ekonomer har använt just detta argument mot presidentens påstående att avgiften skulle synas direkt vid pumpen (Radio ZET). Samtidigt kan bolag med stark prissättningsmakt återskapa marginaler genom grossistpriser. Österrikes erfarenhet av pristak på drivmedel visade också att företag kunde parera ingreppet genom tajming och prishöjningar före införandet (trend).

Skälen för en skatt finns i materialet: ECB:s analys och marknadsdata visar att raffinaderimarginalerna har ökat mer än råoljepriset förklarar, samtidigt som flera oljebolag för tillbaka pengar till aktieägarna. Men politiken är fortfarande ofärdig. Sex ministrar är inte 27 enhälliga regeringar, ingen lagtext anger vilka bolag som ska betala eller hur mycket, och förslaget identifierar övervinsten utan att lösa risken att kostnaden till slut vältras över på kunderna.