Slovakien hotar 2,600 Rysslandslistningar

EU-ambassadörerna lyckades den 2 september inte förlänga unionens svarta lista över ryska personer och organisationer inför tidsfristen den 15 september. Slovakien sade nej till ett förslag om att förlänga beslutsperioden från sex månader till ett år, och förhandlingarna i Coreper, där medlemsländernas ambassadörer förbereder beslut som ministrarna sedan formellt antar, strandade (European Pravda, cas.sk). Ett nytt försök görs den 9 september. Om inget beslut fattas löper reseförbud och frysta tillgångar för de listade ryssarna ut. Banker skulle då behöva frigöra frysta medel, och gränsmyndigheter skulle behöva släppa in personer som hittills varit svartlistade (Decision 2014/145, Regulation 269/2014).

Slovakien angriper inte Rysslandssanktionerna som sådana, utan tidsplanen för hur ofta de ska förnyas. Det är ingen teknikalitet. Varje förlängning kräver enhällighet enligt artikel 31 i EU-fördraget, vilket innebär att ett enda land kan stoppa beslutet. En sexmånaderscykel ger därför varje regering två fasta tillfällen per år att kräva eftergifter (Article 31 TEU).

Svarta listan, inte de bredare sanktionerna

Den aktuella frågan gäller EU:s system för individuella listningar: namngivna personer och organisationer som anklagas för att undergräva Ukrainas suveränitet och därför omfattas av reseförbud, frysta tillgångar och förbud för EU-aktörer att skicka pengar till dem (Council explainer). Det är en annan ordning än de sektorsvisa sanktionerna mot rysk olja, gas, finans och teknik, som medlemsländerna tidigare i år redan flyttade till en längre förnyelsecykel (Telex).

Den nuvarande listan omfattar omkring 2 600 personer och organisationer enligt EU:s förlängning i mars 2026, även om flera nationella medier nu uppger en siffra över 3 000 (EEAS, Aktuality). Slovakien har också föreslagit att flera namnlösa ryska personer ska strykas från listan (upday).

Sex månader ger sex chanser att förhandla

Sexmånadersrytmen har en juridisk funktion. Individuella sanktioner begränsar namngivna personers egendom och rörelsefrihet. EU-domstolarna behandlar varje förlängning som ett nytt rättsligt beslut, inte som en automatisk stämpel. I ett mål om Galina Pumpyanskaya prövade tribunalen om varje listningsperiod hade motiverats för sig (Pumpyanskaya judgment). Vid förlängningen i mars 2026 ströks också två personer samt fem avlidna personer, vilket visar att granskningen har praktisk betydelse (EEAS).

Samma tidsrytm fungerar samtidigt som ett förhandlingsinstrument. Var sjätte månad kan en regering hålla upp 2 600 listningar tills övriga 26 medlemsländer erbjuder något tillbaka. I mars drog Slovakien tillbaka krav i sista stund om att oligarkerna Alisher Usmanov och Mikhail Fridman skulle avlistas, bara timmar före tidsfristen (LRT). Vilka namn Bratislava vill få bort den här gången är inte känt. De kommande tolv dagarna avgörs av om Slovakien söker specifika avlistningar, eftergifter i andra frågor eller bara vill öka trycket genom fördröjning.

Östliga regeringar ser obstruktion

Polen, Litauen och Tjeckien beskriver Slovakiens agerande som sabotage. De läser det mot bakgrund av premiärminister Robert Ficos bredare linje att "Ryssland inte kan demoniseras och pressas ut ur Europa" (iROZHLAS, Reuters). Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys hade redan varnat för att enskilda medlemsländers ekonomiska intressen i allt högre grad snedvrider sanktionsbeslut (LRT English). Ungern, som ofta hamnar i den rollen, tycks inte driva den här rundan. Underlaget pekar i stället på att Slovakien använder en metod som Budapest gjort välkänd: enhällighetskravet gör rutinmässiga förlängningar till politisk hävstång.

Tidpunkten förstärker bilden. Bara en dag tidigare krävde 11 EU-länder ett stopp för "obstruerande veton" i utrikespolitiken (Euronews, ANSA). Slovakiens besked följande morgon visade varför frågan nu pressas fram.

Försöket den 9 september visar om Bratislava upprepar mönstret från mars och ger med sig i sista stund, eller om regeringen pressar hårdare. Tolv dagar återstår innan hela systemet för individuella Rysslandslistningar löper ut. Om listan faller blir följderna konkreta: banker, tillgångsregister och gränsmyndigheter i 27 länder skulle vara rättsligt skyldiga att frigöra konton och öppna gränsen igen. Beskedet måste komma från Bratislava, senast den 15 september.