Slovakien riskerar EU-miljarder för skogsstyrning

EU-kommissionen granskar om Slovakien har brutit mot villkoren för sitt återhämtningsstöd. Frågan är om regeringsbeslut den 1 juli i praktiken upphävde en reform av nationalparkerna som var ett villkor för fortsatta utbetalningar ur faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s pandemifond där pengar betalas ut först när länderna genomfört överenskomna reformer. Om kommissionen svarar ja kan kommande utbetalningar på mer än 1,2 miljarder euro frysas, enligt Denník N.

Löftet och kryphålet

Återhämtningsfonden bygger på delmål. Varje medlemsland har en plan med reformer och investeringar som ska vara genomförda innan EU-kommissionen godkänner nästa utbetalning. Om ett delmål inte uppfylls stoppas pengarna, enligt förordning (EU) 2021/241, artikel 24.

Slovakiens plan omfattar 6,4 miljarder euro i bidrag, enligt EU-kommissionen. Ett av åtagandena var att reda ut vem som faktiskt styr över skyddad mark i landets nationalparker. I flera år har två statliga aktörer kunnat göra anspråk på samma områden: nationalparksförvaltningarna och Lesy SR, det statliga skogsbolag som förvaltar offentlig skog och får intäkter från virkesuttag. En reform 2022 förde över viss mark i de striktast skyddade zonerna till parkmyndigheterna. De större områdena, där skogsbrukets ekonomiska intressen är tyngst, var däremot beroende av zonindelningar som kom först denna månad.

Den 1 juli godkände regeringen zonindelningar för fyra nationalparker: Tatra, Låga Tatra, Poloniny och Malá Fatra, enligt Aktuality. Samtidigt uppges tillhörande regeringsbeslut instruera miljöminister Tomáš Taraba att låta den löpande kontrollen över statlig skogsmark ligga kvar hos Lesy SR, inklusive avverkningsbeslut och budgetar, enligt STVR. Kartan över zonerna finns alltså. Maktförskjutningen kan däremot utebli.

Vem behåller virket, vem förlorar pengarna

Lesy SR och skogsbruksintressena behåller inflytandet över mark som ger virkesintäkter. Nationalparksförvaltningarna går miste om den beslutskraft som reformen skulle ge dem. Naturvårdsorganisationer hävdar att gammelskog fortfarande skyddas otillräckligt. WWF har beräknat att strikt skydd skulle omfatta bara omkring 16 procent av Poloniny, samtidigt som cirka 1 700 hektar ekologiskt värdefulla områden får sänkt skyddsnivå, enligt WWF CEE.

Den ekonomiska risken gäller mer än skogspolitik. Slovakien har fått 81 procent av sin totala tilldelning ur återhämtningsfonden och genomfört 62 procent av sina delmål, enligt RSI/STVR. De åttonde och nionde betalningsansökningarna omfattar återstående 1,2 miljarder euro. En frysning skulle därför bromsa alla inhemska program som finansieras av dessa delar, från digital infrastruktur till utbildning.

Striden har redan skapat sprickor i regeringskoalitionen. Statssekreteraren Filip Kuffa har sagt att den godkända zonindelningen upphäver reformen i sak och att han avgår om kommissionen går emot regeringen. Jordbruksminister Richard Takáč har svarat att pengarna är säkrade, enligt Denník N. Det är ett politiskt besked, inte ett avgörande från EU-kommissionen.

Provet som återhämtningsfonden byggdes för

Detta är den typ av problem som återhämtningsfonden skulle kunna fånga upp: en regering uppfyller ett delmål formellt, men använder senare administrativa beslut för att behålla den ekonomiska ordningen oförändrad. Ungerns utbetalningar har kopplats till antikorruptionsvillkor som fortfarande bara delvis är uppfyllda, enligt CER. Slovakiens fall är mindre laddat, men prövar principen renare. Reformen genomfördes, godkändes och kan därefter ha tömts på innehåll.

EU-kommissionen har ännu inte fattat beslut. Men underlaget pekar mot en tydlig slutsats: om Bryssel låter Slovakien behålla pengarna samtidigt som Lesy SR behåller markkontrollen, får andra regeringar veta att återhämtningsfondens delmål kan omförhandlas när de första utbetalningarna väl är säkrade.