Slovakiens korruptionsarbete försvagas

EU-kommissionens rättsstatsrapport för 2026 konstaterar att Slovakien inte har gjort några framsteg i att utreda eller åtala korruption på hög nivå. Landets förmåga att driva större mål har enligt kommissionen "försämrats ytterligare" (kommissionens Slovakienkapitel, kommissionens 2026-paket). Rapporten innebär inte några sanktioner mot Slovakien. Den dokumenterar däremot sådan information som Bryssel skulle behöva om EU-medel senare ska kunna sättas under press.

Vad kommissionen faktiskt konstaterar

Under Robert Ficos fjärde regering har Slovakien avskaffat den särskilda åklagarmyndigheten för grov brottslighet, försvagat polisens antikorruptionsenhet, sänkt straffen och kortat preskriptionstiderna för korruptionsbrott. Följden är enligt kommissionen en tydlig minskning av antalet åtal, stämningsansökningar och fällande domar (kommissionens 2026-paket).

Rapporten pekar också på riksåklagarens möjlighet att upphäva slutliga beslut från polis och åklagare. I praktiken ger det ett enda ämbete möjlighet att stoppa utredningar innan domstol alls får pröva dem.

Fico avfärdade slutsatserna som "oobjektivt politiskt tryck" och hänvisade till dubbla måttstockar (TA3). Slovakiska oppositionspartier varnade för att EU-medel kan hamna i riskzonen. Båda sidor använder rapporten politiskt: Fico mot Bryssel, oppositionen mot Fico. Ingen av dem fångar riktigt vad rapporten i sig gör.

Pengarna stoppas inte automatiskt

Rättsstatsrapporten fryser inga medel. Kommissionens egen fråge- och svarsgenomgång beskriver den som ett "förebyggande övervakningsverktyg", utan automatisk koppling mellan rekommendationer och utbetalningsbeslut (kommissionens frågor och svar). För att pengar ska stoppas krävs en separat rättslig väg.

Det starkaste verktyget är EU:s rättsstatsvillkor, den förordning som gör det möjligt att hålla inne medel när brister i rättsstaten hotar en sund förvaltning av EU:s budget (förordning 2020/2092). Men tröskeln är hög. Kommissionen måste visa att Slovakiens försvagade åklagar- eller kontrollsystem äventyrar EU:s ekonomiska intressen "på ett tillräckligt direkt sätt". Därefter föreslås åtgärder som rådet, där medlemsländernas regeringar röstar, måste anta med kvalificerad majoritet. Ett enskilt land kan alltså inte blockera beslutet på egen hand. Kommissionen har ännu inte signalerat att den är nära att nå den bevisnivån.

EU:s återhämtningsfond efter pandemin ger Bryssel ett enklare instrument. Slovakien har lovat särskilda reformer mot korruption och problem i offentlig upphandling för att få ut återhämtningspengar. Om regeringen river upp de skydden kan kommissionen hålla inne senare utbetalningar utan att gå hela vägen genom rättsstatsvillkoret. Forskning om återhämtningsfondens konstruktion pekar på just denna inbyggda spärr: reformer som är kopplade till utbetalningar kan inte rullas tillbaka utan att nästa delbetalning riskeras (Taylor & Francis).

Jämförelsen med Ungern är konkret

Tjeckiska och slovakiska ekonomiska bedömare varnar för ett "ungerskt scenario" (Týždeň). Det syftar på Budapests väg från långvarig rättsstatsförsvagning till faktiska budgetkonsekvenser. Ungern möter fortfarande kommissionens kritik om svaga antikorruptionsresultat och bristande åklagaroberoende (Népszava). Jämförelsen är relevant eftersom den visar mekanismen: flera års dokumenterad försämring gav till slut kommissionen underlag för att koppla rättsstatsproblem till budgetrisk.

Polen visar motsatsen. Warszawas nuvarande regering, som tog över efter PiS-regeringens långa konflikt med Bryssel om rättsstaten, fokuserar nu på att uppfylla milstolpar, skicka detaljerade åtgärdsplaner och acceptera övervakning för att hålla pengarna flödande (MFiPR). Ficos linje är avvisande.

Kommissionen har nu skrivit in i sitt eget institutionella underlag att Slovakiens förmåga att driva stora korruptionsmål försämras. Det fryser inte en enda euro i dag. Men varje årsrapport gör akten tjockare. Om urholkningen av åklagarväsendet fortsätter kan kommissionen till slut koppla den till risker för EU:s budget, antingen genom rättsstatsvillkoret eller genom att Slovakien inte längre uppfyller återhämtningsfondens milstolpar. Initiativet ligger hos Ficos regering: reparera skadan innan diagnosen blir ett rättsfall. Kommissionen behöver samtidigt ge en tydligare signal om den ser ett budgetärende växa fram eller bara en rättsstatsvarning utan pengar kopplade till sig.