Sofias budget bryter underskottsregeln

Bulgariens budgetstrid för 2026 börjar inte i Bryssel, utan i den egna lagen. Enligt utskottsmaterial som återges av Infobusiness/BCCI planeras det konsoliderade budgetunderskottet, alltså skillnaden mellan statens utgifter och inkomster, till 5,7 procent av BNP nästa år. Bulgariens lag om offentliga finanser uppges sätta taket vid 3 procent, vilket gör budgetförslaget till ett inrikes rättsligt problem innan det blir en EU-fråga, rapporterar Fakti. Regeringens plan är att underskottet ska minska till 3,8 procent 2027 och 3,0 procent 2028. Brottet mot regeln undviks alltså inte; det skjuts fram som något som ska repareras senare, enligt Infobusiness/BCCI.

Den låga statsskulden döljer trovärdighetsproblemet. Budgetförslaget anger statsskulden till 37,7 miljarder euro, eller 30,1 procent av BNP, vid slutet av 2026. År 2028 väntas den stiga till 35,2 procent. EU:s referensvärde för statsskuld är 60 procent enligt artikel 126 i EUF-fördraget. Sofia kan alltså låna mer innan skulden i sig blir akut. Kostnaden ligger i förtroendet: en regel slutar förankra förväntningar om politikerna flyttar den när utgiftstrycket ökar.

Låg skuld är inget frikort

Dimitar Radev, chef för Bulgariens centralbank, formulerade varningen rakt. Budgetförslaget fördjupar en negativ finanspolitisk trend som har synts sedan 2020, i stället för att vända den, rapporterade BTA. Ett underskott är inte gratis. Staten måste finansiera det med långivare i dag, skattebetalare i morgon eller nedskärningar längre fram.

Regeringens starkaste argument är att en snabb återgång till 3-procentstaket kan tvinga fram tvära nedskärningar, uppskjutna investeringar eller högre skatter. Förslaget bygger i stället på en långsammare korrigering, enligt Infobusiness/BCCI. Det resonemanget håller bara om underskottet verkligen är tillfälligt och om det politiska systemet kan leverera åtstramningen senare.

Risken ökar om underskottet redan är inbyggt i budgeten. Lyubomir Datsov, ledamot i finanspolitiska rådet, citeras av Fakti med bedömningen att det djupare problemet är ett strukturellt underskott på omkring 4 procent enligt kommissionens uppskattning. Med strukturellt underskott menas att gapet finns kvar även när normala konjunktursvängningar räknas bort. Då räcker inte tillväxt för att lösa problemet. Staten måste antingen minska sina åtaganden, höja intäkterna eller fortsätta låna.

Vem betalar om förtroendet försvagas

Vinnarna syns redan nu: personer och institutioner som slipper nedskärningar i löpande offentliga utgifter. Förlorarna kommer senare. Framtida skattebetalare får bära räntor och amorteringar, företag kan möta dyrare krediter om statens upplåning tränger undan annat kapital, och hushållen får leva med risken för högre skatter eller stramare offentlig service.

Inflationsrisken är mer osäker. Ett större underskott kan öka trycket om efterfrågan redan är stark, eftersom staten då fortsätter att spendera mer än de varaktiga intäkterna medger. Det offentliga materialet visar inte att just detta budgetförslag redan har höjt priser eller obligationsräntor, alltså den ränta investerare kräver för att hålla statspapper. Poängen är snävare: förslaget försvagar den förankring som investerare och Bryssel använder för att bedöma nästa budget.

EU:s regler ger kommissionen en väg till formell granskning när underskottet överskrider referensvärdet på 3 procent, enligt kommissionens vägledning och rådets genomgång. Det finns inget i materialet som visar att ett sådant ärende har öppnats om detta förslag. Däremot visar det varför Sofia har gjort den risken lättare att väcka.

Eurofrågan handlar om signalen efter prövningen. ECB:s och kommissionens konvergensmaterial kopplar inträde i euroområdet till hållbara offentliga finanser. Ett underskottsmål på 5,7 procent för 2026 skriver inte om tidigare bedömningar, men det skapar ett nytt trovärdighetsproblem efter att Bulgarien antagits ha visat disciplin (ECB, kommissionen, Infobusiness/BCCI). Därför spelar det inhemska taket roll även utanför bulgarisk lag.

Rumänien är relevant eftersom investerare jämför budgetbanor i regionen. Digi24 rapporterade, med hänvisning till Rumäniens centralbank, att Rumäniens underskott enligt EU:s redovisning uppgick till 7,9 procent av BNP 2025 och att kommissionens vårprognos pekade på 6,2 procent 2026. Bukarest är därmed det mer utsatta fallet i sydöstra EU. Bulgarien står fortfarande bättre till. Jämförelsen visar samtidigt hur snabbt diskussionen kan gå från ett enskilt års budget till hela landets finanspolitiska riktning.

Bulgarien har råd med viss extra upplåning. Det landet inte kan göra utan kostnad är att behandla en 3-procentsregel som frivillig, även om notan inte kommer direkt. Sofia måste nu visa att underskottet 2026 är en bro tillbaka till disciplin, inte en omskrivning av vad disciplin betyder.