Sofia trotsar eurons budgetregler

Bulgariens parlament har antagit en budget för 2026 med ett underskott på 5,7 procent av BNP och ny upplåning på upp till 10,1 miljarder euro (BTA). EU:s underskottsgräns, alltså den högsta tillåtna skillnaden mellan statens utgifter och inkomster, ligger på 3 procent. Bulgarien ligger nästan dubbelt så högt.

Tidpunkten gör frågan större än en inrikespolitisk budgetstrid. Bulgarien har gått med i euroområdet och omfattas redan av EU:s formella korrigeringsprocess för för stora underskott. Ett land som just har infört den gemensamma valutan prövar nu hur långt unionens finanspolitiska regler faktiskt sträcker sig.

Siffrorna fortsätter försämras

EU-kommissionens vårprognos varnade redan för återkommande regelbrott: underskott på 3,5 procent 2025, 4,1 procent 2026 och 4,3 procent 2027 (EU-kommissionen). Den antagna budgeten går längre än så. Eurostats kvartalsdata visar samma rörelse i realtid: under första kvartalet 2026 hade Bulgarien ett offentligt underskott på 7,6 procent, högst i EU (Eurostat).

Bryssel har öppnat det så kallade underskottsförfarandet, den formella EU-process som inleds när ett land passerar 3-procentsgränsen. Sofia måste senast 15 oktober 2026 visa beslutade budgetåtgärder, inte bara löften (Europeiska unionens råd, Global Banking & Finance/Reuters). Om landet fortsätter att missa målen kan processen i förlängningen leda till böter. De nya EU-reglerna bedömer dessutom utgiftsökningarna, inte bara underskottets nivå ett enskilt år. Bryssel vill se om regeringarna bromsar själva utgiftsbanan (EU-kommissionen).

En sak gör att detta ännu inte är en skuldkris. Bulgariens offentliga skuld ligger på omkring 28,5 procent av BNP, lågt med europeiska mått (Eurostat). Problemet är inte att Bulgarien saknar betalningsförmåga. Problemet är att landet har gått in i euroområdet samtidigt som parlamentet röstat igenom en budgetbana som Bryssel har svårt att lita på.

Frankrike visar varför jämförelsen är politiskt känslig. IMF räknar med ett franskt underskott på 5,2 procent 2026, samtidigt som den offentliga skulden når 117,6 procent av BNP, ungefär fyra gånger Bulgariens nivå (IMF, Eurostat). Som vi rapporterade tidigare i veckan pressas Paris att lägga fram en trovärdig plan, med besparingar som redan påverkar sjukvårdsutgifterna (To Brief). Bulgarien testar om Bryssel kan agera snabbt när ett litet euroland röstar igenom ett större underskott än kommissionen räknat med. Frankrike testar om samma system kan hålla trycket uppe mot en stor ekonomi där skulden gör frågan europeisk. Båda fallen följs samtidigt, från Wien och Berlin till Bukarest och Warszawa.

Vem betalar egentligen

Om Bulgarien rättar sig genom utgiftsdisciplin är handlingsutrymmet begränsat. Löner, sociala ersättningar och pensioner står för omkring 76 procent av utgifterna (BTA). Det betyder inte att dessa poster automatiskt skärs ned. Det betyder att de inte kan lämnas utanför en seriös anpassning, om inte skatterna höjs eller investeringar skjuts upp. I den bulgariska debatten ingår redan frysta offentliga löner som en del av priset.

Om Sofia i stället dröjer försvinner inte kostnaden, den flyttas. Investerare kräver högre räntor på statens upplåning, ränteutgifterna tar större plats i budgeten och framtida regeringar får mindre handlingsutrymme. Bulgariens finansminister har antytt att det faktiska underskottet kan bli lägre än 5,7 procent om en sent startad budget gör att kapitalprojekt inte hinner genomföras (Economic.bg). Det skulle förbättra rubriksiffran utan att ändra strukturen. Sofia har använt mönstret tidigare, bland annat genom att stärka kortsiktiga siffror med engångsåtgärder som förskottsbetalda bankskatter, samtidigt som framtida utrymme krymper.

Bulgariens låga skuld ger Sofia tid som de flesta europeiska regeringar saknar. Men den antagna budgeten gör efterlevnaden, inte betalningsförmågan, till huvudfrågan. Oktoberfristen visar om medlemskap i euroområdet innebär finanspolitisk disciplin eller bara en ny valuta.