SoftBank satsar 75 miljarder euro på fransk AI

75 miljarder euro. Så mycket lovar japanska SoftBank att investera i AI-datacenter i norra Frankrike, enligt beskedet vid Choose France-toppmötet i Versailles. Om investeringen genomförs blir den det största enskilda AI-infrastrukturavtalet som undertecknats i Europa, nästan i nivå med de sammanlagt 87 miljarder euro som samtliga nio Choose France-toppmöten har lockat sedan 2018. Om mannen bakom löftet kan leverera är en annan fråga.

Vad 5 gigawatt faktiskt innebär

Kärnan i affären är 5 gigawatt datacenterkapacitet. Fem gigawatt som används dygnet runt motsvarar ungefär halva Belgiens maximala elbehov. Hela kapaciteten ska gå till att träna och driva AI-modeller.

Frankrike har i dag bara 1,5 gigawatt installerad datacenterkapacitet. SoftBank skulle därmed mer än fyrdubbla nivån. Den första fasen, värd 45 miljarder euro, omfattar 3,1 gigawatt på tre platser i norra Frankrike till 2031: Dunkerque, Bosquel och Bouchain, där EDF bygger om ett nedlagt värmekraftverk till datacentersajt. Schneider Electric ska bygga en robotiserad fabrik i Dunkerques hamn för lokal tillverkning av kraftmoduler.

AI-datacenter kräver mycket el, och Frankrike har något som de flesta europeiska grannar saknar: en stor kärnkraftsflotta som producerar jämn el oberoende av väder. SoftBanks grundare Masayoshi Son uttryckte saken rakt: "Att landet är energiproducent och energiexportör är helt avgörande för infrastrukturinvesteringar i artificiell intelligens."

Irland visar vad som händer utan den fördelen. Irländska datacenter står nu för 22 procent av landets elförbrukning, mer än alla urbana hushåll tillsammans, och nya nätanslutningar är frysta till 2028. På Europas mest attraktiva datacentermarknader är väntetiderna 7-13 år. Energipolitik har blivit AI-politik.

Mannen som förlorade på WeWork och sålde Nvidia

SoftBanks historik gör satsningen osäker. Vision Fund förlorade 32 miljarder dollar efter investeringen i WeWork, vars värdering på 47 miljarder dollar kollapsade innan bolaget nådde börsen. SoftBank ägde också en gång 4,9 procent av Nvidia till 4 dollar per aktie, men sålde hela innehavet 2019 för att täcka förluster. Det innehavet skulle i dag vara värt omkring 40 miljarder dollar.

Son kom tillbaka genom en enda mycket stor satsning. SoftBank investerade över 30 miljarder dollar i OpenAI, och under räkenskapsåret 2026 redovisade Vision Fund 46 miljarder dollar i vinster, varav 92 procent var kopplade till OpenAI:s stigande värdering. S&P sänkte utsikterna för SoftBanks kreditbetyg till negativa och varnade för att koncentrationen kan försvaga den finansiella flexibiliteten. Om OpenAI:s värdering faller blir finansieringen bakom de franska datacentren tunnare.

Sons löfteshistorik följer samma mönster. År 2016 lovade han tiotals miljarder dollar i amerikanska investeringar till den tillträdande Trumpadministrationen, kanaliserade genom Vision Fund innan fonden havererade. Språket den här gången är försiktigt: "upp till" 75 miljarder euro och ett "åtagande att utveckla", medan den andra fasen ännu saknar både platser och tidplan.

Såddpengar i en global kapprustning

Affären blottar Europas strukturella underskott. Tyskland, kontinentens största ekonomi, har svarat på AI-infrastrukturracet med ett program på 125 miljoner euro för avancerade AI-labb via innovationsmyndigheten SPRIND. Enbart SoftBanks första fas är 360 gånger större.

Skillnaden växer i global jämförelse. De fyra största amerikanska teknikbolagen planerar att tillsammans lägga 650 miljarder euro på AI-infrastruktur bara under 2026. SoftBanks femåriga åtagande motsvarar omkring 11 procent av ett års investeringar från de amerikanska teknikjättarna.

Frankrike räknar med att kärnkraftens baskraft, alltså elproduktion som levereras dygnet runt och inte styrs av vädret, tillsammans med snabbare tillstånd och statligt stödd mark ska ge landet en fördel som grannländerna har svårt att matcha. Energikalkylen håller. Den finansiella kalkylen bygger på att Son förblir solvent, att OpenAI behåller sitt värde och att nätanslutningarna kommer i tid. I Europa har det sista villkoret ofta varit det som brister först.