Madrid spräcker utgiftstaket

Spaniens finansdepartements tekniker har konstaterat att de offentliga utgifterna ökade snabbare än landets lagliga gräns medger. Störst överskridande stod centralregeringen för, där utgifterna steg med 8 % (El Mundo). Det skaver mot bilden av Spanien som eurozonens finanspolitiska ljuspunkt: stark tillväxt, ett budgetunderskott på 2,2 % och en statsskuld på 100,7 % av BNP, i linje med de åtaganden Madrid har gjort gentemot Bryssel (Hacienda). Underskottet ligger klart under EU:s gräns på 3 %. Skuldkvoten faller. Ändå spelar regelbrottet roll.

Det visar att Spaniens förbättrade statsfinanser i hög grad vilar på intäkter och tillväxt, snarare än på utgiftsdisciplin. Om tillväxten bromsar blir samma utgiftsbana betydligt svårare att bära.

Vad utgiftsregeln ser som underskottet missar

En utgiftsregel fungerar som en hastighetsgräns. Den frågar inte om staten avslutade året med pengar över, utan om utgifterna ökade snabbare än en referensnivå kopplad till ekonomins medelfristiga tillväxt. Spaniens regel ingår i LOEPSF, den nationella lagen om budgetstabilitet (BOE).

Logiken är enkel. En regering kan framstå som återhållsam om skatteintäkterna stiger kraftigt i en högkonjunktur. Underskottet krymper och skulden faller som andel av BNP. Men om utgifterna samtidigt accelererar är den underliggande finanspolitiken svagare än huvudtalen visar. Regeln är gjord för att fånga just den skillnaden. Finansdepartementets egen uppföljning för juni 2026 tycks nu ha gjort det (Haciendas rapportnav).

Den besvärliga detaljen är att efterlevnadsrapporten inte gör den tillåtna referensnivån lätt åtkomlig. Därför vet vi att utgifterna steg med 8 %, men ännu inte hur mycket de överskred gränsen. Den bristen på offentlig precision är viktig för att bedöma hur allvarligt avsteget är.

Den spanska regeln ska skiljas från EU:s reformerade finanspolitiska ramverk, som följer "nettoutgifter", alltså den utgiftsökning som regeringar själva kontrollerar, rensad för intäktsbeslut och engångseffekter, i hela den offentliga sektorn (EUR-Lex förordning 2024/1263, Europeiska kommissionen). Ett brott mot spansk lag innebär därför inte automatiskt ett brott mot EU-reglerna. Men BBVA Researchs finanspolitiska rapport från juni 2026 pekar åt samma håll: deras basscenario innebär att Spaniens primära nettoutgifter växer snabbare än den bana Madrid har lovat Bryssel (BBVA Research).

Centralregeringen bröt mot sin egen regel

Budgetdebatten i Madrid brukar ofta lägga skulden för finanspolitisk glidning på de autonoma regionerna, Spaniens starka regionala regeringar. Den här gången pekar teknikerna mot staten själv. Centralförvaltningen stod för det största överskridandet (El Mundo, Hacienda budgetutfall maj 2026).

På kort sikt gynnas centralregeringen. Den behåller utgiftsutrymme och kan förlänga stödåtgärder från krisåren, samtidigt som den hänvisar till starka huvudtal. Risken skjuts framåt. Om Bryssel eller obligationsmarknaden senare kräver stramare kontroll hamnar justeringen ofta i departementens anslag, offentliga investeringar eller överföringar till regioner och välfärdstjänster (BBVA Research). De som är beroende av de budgetarna får då bära en korrigering de inte har orsakat.

Tillväxt köper tid, inte immunitet

Spanien är inte Frankrike, där statsskulden ligger kring 117,5 % av BNP och stigande räntekostnader lämnar nästan inget utrymme för utgiftsglidning (Le Monde, BNP Paribas). Spaniens BNP-tillväxt ger landet politiskt utrymme. Men utrymmet krymper om ekonomin bromsar och skatteintäkterna planar ut, samtidigt som utgiftsåtaganden redan har låsts in på en högre nivå.

Flera frågor är fortfarande obesvarade. Det framgår inte av tillgängliga källor om de rapporterade 8 % avser nominella utgifter, inflationsjusterade utgifter eller den juridiska formelns särskilda definition av beräkningsbara utgifter. Det är inte heller bekräftat om EU-finansierade utgifter eller engångsposter har drivit upp siffran. Tills hela efterlevnadsrapportens PDF har granskats oberoende är detta en varningssignal, inte en dom: Spaniens tillväxt bär en stor del av förbättringen, och revisorerna har just satt fingret på det.