Spansk domstol prövar migrantamnesti

Spaniens högsta domstol uppges överväga om EU-domstolen ska få pröva landets stora regularisering av migranter utan uppehållstillstånd. Om frågan skickas vidare till Luxemburg hamnar en hittills oprövad konflikt på EU-nivå: kan ett Schengenland ge uppehållstillstånd till över en miljon personer utan att först klarlägga vilka följder det får för övriga länder i den passfria zonen?

Det finns en viktig reservation. Något formellt domstolsbeslut har ännu inte publicerats på den spanska rättsmyndighetens webbplats. Uppgifterna bygger på spanska medier, som skriver att domstolen ifrågasätter om uppehållstillstånd kan ges "enbart på grund av irreguljär vistelse" och har öppnat processuellt för en hänskjutning till EU-domstolen (El Mundo, El Español). Tills ett beslut publiceras handlar det därför om en juridisk signal, inte om en bekräftad rättsprocess.

Vad Spanien gjorde, och vad EU-rätten säger

Spaniens regularisering, där ansökningstiden löpte ut den 30 juni, erbjöd ett ettårigt förnybart uppehålls- och arbetstillstånd till migranter utan papper som vistades i landet före den 1 januari 2026. Regeringen räknade med omkring 500 000 ansökningar (RTÉ). Utfallet blev över 1,2 miljoner (Euronews).

EU-rätten förbjuder inte nationella regulariseringar som princip. Återvändandedirektivet, EU:s gemensamma regelverk för personer som vistas utan tillstånd, gör återvändande till huvudregel. Men artikel 6.4 tillåter medlemsländer att bevilja uppehållstillstånd av "ömmande, humanitära eller andra skäl" i stället (återvändandedirektivet 2008/115/EG). Den rättsliga frågan är om undantaget kan bära ett brett lagstiftningsprogram som omfattar över en miljon människor, eller om det kräver individuella beslut. Enligt El Confidencial tyder domstolens rapporterade formuleringar på att den ser en möjlig kollision.

En hänskjutning enligt artikel 267 i EUF-fördraget, som låter nationella domstolar be EU-domstolen tolka EU-rätten, skulle inte i sig upphäva Spaniens dekret. Den skulle däremot dra upp de juridiska gränserna, och den tolkningen skulle binda domstolar i hela EU (EUF-fördraget artikel 267). Därför sträcker sig frågan långt utanför Madrid.

Därför följer Berlin och Paris processen

Ett spanskt uppehållstillstånd ger inte rätt att arbeta i Tyskland eller Frankrike. Däremot ger Schengenreglerna innehavare av uppehållstillstånd rätt att resa inom den passfria zonen i upp till 90 dagar under en 180-dagarsperiod (förordning (EU) 2016/399). Regularisering exporterar alltså inte arbetstillstånd, men den ändrar en persons rättsliga ställning i ett gemensamt reseområde.

Tyskland beskriver detta som en risk för vidareförflyttning: personer som regulariserats i Spanien kan resa in lagligt för kortare vistelser, stanna längre än tillåtet eller söka informellt arbete i ett redan ansträngt system (Berliner Zeitung). Frankrikes inrikesminister Bruno Retailleau har gått längre och anklagat Pedro Sánchez för "klientelism" samt krävt att Spanien ställs till svars inför europeiska partner (Le Figaro).

Den spanska regeringen framställer politiken som pragmatisk. Människor som redan arbetar informellt ska kunna betala skatt och omfattas av arbetsrättsligt skydd i stället för att stanna i skuggekonomin (Emerging Europe). Om regulariseringar leder till fler framtida irreguljära inresor är fortfarande en omstridd forskningsfråga (Migration Policy Centre).

Frågorna som få besvarar

Debatten innehåller mycket suveränitetsretorik men mindre empiri. Det finns inget datamaterial som visar hur många personer som regulariseras i ett Schengenland och senare flyttar vidare till ett annat. Inget land som kritiserar Spanien har heller presenterat en kostnadsberäknad och realistisk återvändandeplan för den grupp som Madrid nu dokumenterar. De röster som saknas mest är de direkt berörda: de sökande, arbetsgivarna som är beroende av deras arbete och de lokala myndigheter som ska hantera ärendena.

Om Spaniens högsta domstol skickar frågan till Luxemburg skulle EU-domstolen skapa ett prejudikat för varje medlemsland som står inför samma avvägning. Spanien vill dokumentera arbetstagare som redan finns i landet. Andra regeringar vill ha gemensamma regler som hindrar nationella beslut från att få gränsöverskridande följder. Så länge den konflikten inte löses bygger Europas passfria område på ett antagande som aldrig har prövats formellt: att varje land kontrollerar vem som får uppehållstillstånd, medan alla länder får hantera konsekvenserna.