Spanska hyresgäster marscherar efter kongressens nej

Spanska hyresgäster demonstrerar efter omröstning i parlamentet

Spaniens parlamentariska underhus röstade den 2 oktober ned två bostadsdekret från regeringen. Därmed föll begränsade nya skydd för hyresgäster (Kongressen, Irish News). Dagen därpå demonstrerade hyresgäster i fler än 50 städer och orter med krav på betydligt större förändringar (EFE). Premiärminister Pedro Sánchez hamnar i kläm: han behöver stöd från Junts, ett katalanskt självständighetsparti som motsatte sig även de åtgärder som nu föll.

I Madrid räknade regeringens delegation i staden 70 000 demonstranter, medan arrangören Hyresgästunionen hävdade att de var 500 000 (Europa Press, El País). Båda sidor har intresse av vilken siffra som får genomslag.

Missnöjet föregick omröstningen. Maricarmen Abascal, en 87-årig hyresgäst i Madrid, vräktes den 23 september. Protesterna utanför hennes bostad växte till ett läger på Puerta del Sol, stadens centrala torg (Irish Times). På lördagen hade Madrids kommunala bostadsbolag gått med på att låta henne flytta tillbaka på villkor som liknade det tidigare hyresavtalet. Medierapporteringen bekräftade dock inte att hon hade flyttat in igen (Público).

Vad hyresgästerna gick miste om

Arrangörerna kräver att hyrorna halveras, att hyresavtal blir tillsvidareavtal, att vräkningar upphör och att bostäder som ägs av det de kallar ”gamfonder” tvångsinlöses (Demócrata).

Dekretlagarna som röstades ned innehöll betydligt mindre långtgående åtgärder. Det viktigaste dekretet gav hyresgäster med avtal som löpte ut senast den 31 december 2028 möjlighet att begära förlängning med upp till två år. Det skyddade också vissa utsatta hushåll mot vräkning och begränsade hyreshöjningarna till och med 2027 (Civio).

Båda var dekretlagar: krisåtgärder som börjar gälla direkt men upphör om parlamentet inte ratificerar dem inom 30 dagar (BOE). De hade bara gällt sedan den 1 respektive 2 oktober. Därför råder det nu rättslig oklarhet kring hyresgäster som begärde förlängning under de dagarna (Civio).

Därför blev Junts sju röster avgörande

Huvuddekretet föll med 172 röster mot 178. Dekretet om förlängning av hyresavtal föll med 166 mot 184 (Kongressen). Junts sju ledamöter avgjorde den första omröstningen. Om de hade lagt ned sina röster hade dekretet gått igenom (Infobae).

Junts hävdar att tvingande förlängningar vältrar över kostnaden på små hyresvärdar. Partiet hänvisar till siffror från Spaniens centralbank: 2021 ägde privatpersoner 91,9 procent av de bostäder som hyrdes ut till marknadshyra (elDiario.es). Junts varnar för att ägare kommer att ta lägenheter från hyresmarknaden och vill i stället att hyresvärdar ska förlänga avtalen frivilligt. Siffran visar att privatpersoner, snarare än företag, äger de flesta bostäder som hyrs ut. Den visar inte om det rör sig om små hyresvärdar eller om de skulle ta sina bostäder ur uthyrning.

Efter omröstningen skrev vi att varje förslag som Junts kan acceptera ändå skulle ligga långt från demonstranternas krav (To Brief).

En strejk utan datum

I Madrid gick demonstranterna bakom en banderoll med texten ”Hacia la huelga general” (mot en generalstrejk) (EFE). Hyresgästunionens talesperson Valeria Racu räknar med en strejk ”snart”, men något datum finns inte och den är beroende av stöd från andra organisationer (Europa Press).

Framför allt beror det på CCOO och UGT, Spaniens två stora fackliga centralorganisationer. De har inte utlyst någon strejk, men ställde sig bakom demonstrationerna och ska diskutera en gemensam strategi med hyresgästgrupperna (laSexta). En generalstrejk innebär att arbetstagare lägger ned arbetet, och det är dessa organisationer som har räckvidd nog att ordna en sådan.

Arbetsgivarsidan väntas motsätta sig en strejk. Antonio Garamendi, ordförande för arbetsgivarorganisationen CEOE, säger att en strejk som enbart gäller bostadsfrågan inte skulle vara en arbetsmarknadskonflikt och att arbetsgivarna skulle ta saken till domstol (La Vanguardia). Han hänvisar till Spaniens strejklag från 1977, som förbjuder strejker som inte rör arbetstagarnas yrkesintressen (BOE).

Irländska tidningar har följt demonstrationerna noga, ofta med Abascals historia som utgångspunkt (Irish Times, Irish News). Intresset speglar sannolikt en hyrespress som känns igen även utanför Spanien. Men EU:s institutioner kommer inte att avgöra konflikten. Unionen kan bara agera inom de befogenheter som medlemsländerna har gett den i fördragen (EUR-Lex). Dekretlagarna var spansk lagstiftning och stiftades och upphävdes i Madrid.

Avgörandet ligger därmed hos parlamentet. Fredagens omröstning visar att Sánchez i dagsläget saknar röster även för skydd som hyresgästorganisationerna redan anser vara otillräckliga.