Spanien skjuter upp kärnkraftsnotan

Spaniens regering förlänger drifttillståndet för båda reaktorerna i Almaraz, landets största kärnkraftverk, till den 8 juni 2030 (BOE). Reaktor I skulle ha stängts i november 2027 och reaktor II i oktober 2028. Ministeriet för ekologisk omställning, MITECO, hänvisar till osäkerheten på energimarknaden efter konflikten i Mellanöstern och Rysslands krig i Ukraina (MITECO). Beslutet ger Spanien billigare el på kort sikt, men pressar samtidigt ihop avvecklingen av kärnkraften så att flera reaktorer nu ska stängas under en snävare period.

Därför håller Almaraz nere gasnotan

Almaraz spelar roll därför att anläggningen är stor. År 2025 producerade kärnkraftverket 14 752 gigawattimmar el, motsvarande omkring 7 % av Spaniens totala elproduktion och 28,5 % av landets kärnkraftsproduktion (Infobae/EFE, El Periódico de la Energía).

Effekten på elpriset går via Europas grossistmarknad för el. Kraftverk lämnar bud timme för timme, och det dyraste kraftverk som krävs för att möta efterfrågan sätter priset för alla. När det kraftverket eldar gas avspeglar grossistpriset både gaspriset och kostnaden för utsläppsrätter. En stor och stabil kärnkraftsproduktion tränger undan gaskraft under fler timmar, vilket gör att gasen mer sällan blir prissättande.

Enligt MITECO:s beräkningar minskar fortsatt drift i Almaraz till 2030 den gaseldade elproduktionen med 7 % jämfört med Spaniens nationella energiplan. Den förnybara elproduktionen minskar samtidigt med 1,4 % (MITECO, EFEverde). Regeringen har inte publicerat någon beräkning av hushållens besparing, men mekanismen är tydlig: mindre gas i den prissättande delen av elsystemet ger lägre exponering mot prisryck som dem under 2022.

Trängseln 2030

Förlängningen avskaffar inte Spaniens kärnkraftsavveckling. Den trycker ihop den. Före beslutet var stängningarna utspridda: Almaraz I 2027, Almaraz II 2028 och därefter andra reaktorer senare. Nu hamnar båda Almarazreaktorerna nära Ascó I och Cofrentes runt 2030, medan Vandellós II och Trillo följer före den övergripande slutpunkten 2035 (Euronews, World Nuclear Association).

I stället för att ersätta en reaktor i taget riskerar Spanien att behöva hantera fyra stängningar nästan samtidigt. Det betyder mer ersättningskapacitet att bygga och mer avvecklingsarbete att administrera under samma period. Avfallsmyndigheten Enresa beskriver det extra avfallet från förlängningen som "obetydligt" (BOE), men fler driftår påverkar ändå kalkylen för avfallsfonden. Regeringen har inte visat hur Enresa ska klara flera stängningar i samma tidsfönster. Belgien visar att sådana kostnader kan bli stora: förlängningen av två reaktorer där krävde en ansvarsfördelning på 15 miljarder euro med operatören Engie och EU-godkännande för statligt stöd (Reuters). I Spanien gjordes ingen motsvarande uppgörelse.

Vem vinner, vem förlorar

De tydligaste vinnarna är omkring 3 000 direkt och indirekt sysselsatta vid anläggningen, liksom ekonomin runt Almaraz i Extremadura (Infobae/EFE, RTVE). Ägarna Iberdrola, Endesa och Naturgy får fortsatta intäkter från en redan avskriven tillgång, även om MITECO uppger att regeringen avvisade de skattesänkningar som bolagen begärde (MITECO, elDiario.es). Gaskraftbolagen förlorar drifttimmar.

För utvecklare av förnybar el är kostnaden mindre direkt. Om fastlagda stängningsdatum för kärnkraft kan flyttas en gång, kan investerare räkna med att de kan flyttas igen. Det gör långsiktiga projektbeslut svårare (El Confidencial). Greenpeace har hänvisat till en konsumentkostnad på 3,831 miljarder euro fram till 2033, men det är en intresseorganisations beräkning, inte en tillsynsmyndighets slutsats (Público).

Portugal delar den iberiska grossistmarknaden MIBEL med Spanien, vilket innebär att el från Almaraz kan påverka priserna även där. Den portugisiska miljöorganisationen ZERO har krävt att regeringen reagerar på förlängningen (Observador), men någon offentlig analys av effekten på elräkningen finns inte.

Argumentet för att tränga undan gas före 2030 är starkt. Problemet ligger i nästa steg: fyra reaktorer som ska stängas under kort tid, ersättningskapacitet som behöver byggas samtidigt och en signal till investerare om att kärnkraftens tidsplan kan omförhandlas. Spanien har köpt tid, men inte visat hur anhopningen i andra änden ska hanteras.