Sverige utvisar ryska underrättelseofficerare

Tre diplomater har lämnat Sverige under de senaste dagarna. Regeringen tvingade ut dem efter att Säpo, Sveriges säkerhetstjänst, kartlagt vad myndigheten beskriver som en rysk underrättelseoperation riktad mot svenskt politiskt beslutsfattande (Säpo, SVT). Två av dem var officerare vid SVR, Rysslands utrikesunderrättelsetjänst. Den tredje var en värvad agent verksam vid ett utomeuropeiskt lands ambassad i Stockholm. Ingen av dem kommer att åtalas. Samtliga omfattades av diplomatisk immunitet.

Enligt Sverige avbröts operationen i ett skede där information samlades in för att kunna användas i framtida påverkansarbete. Det som hittills har redovisats offentligt stöder den bilden: möten har dokumenterats, uppdrag har identifierats och personerna har avlägsnats. Däremot har ingen visat att informationen faktiskt användes för att påverka ett svenskt beslut, plantera en berättelse eller ändra ett röstningsutfall.

Vad Säpo har dokumenterat

Säpos biträdande operativa chef Christoffer Wedelin har sagt att myndigheten följt möten mellan den värvade agenten och de två SVR-officerarna i Stockholmsområdet, känt till vilka ämnen som diskuterades och förstått vilka uppgifter som delades ut (Säpo). SVT har visat övervakningsbilder från mötena (SVT). Dagens Nyheter har identifierat agenten som diplomat vid en utomeuropeisk ambassad, en mellanhand som gjorde det svårare för svenska målpersoner att se kopplingen till rysk styrning (DN).

Syftet var enligt Säpo att förstå hur svenska beslut fattas, så att framtida operationer skulle kunna utnyttja "polariserande frågor" och misskreditera Sverige, Nato och EU (Säpo). Det beskriver förberedelser, inte genomförd påverkan. Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att operationen inte nådde sina mål och att den inte hade koppling till riksdagsvalet i september (TV4). Statsminister Ulf Kristersson har sagt att den låg "nära politiken", men har inte velat ange vilka funktioner som var mål (DN).

Säpo har inte sagt om målen var statsråd, tjänstemän, riksdagsledamöter eller partianställda. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har bekräftat att de tre tvingades lämna landet på grund av sin verksamhet i Sverige. Något åtal eller någon domstolshandling har inte offentliggjorts. Den diplomatiska immuniteten gjorde att svaret blev utvisning, inte straffrättslig prövning.

Varför Nato och EU berörs

Ett lands interna gränser i förhandlingar är värdefull underrättelseinformation. De visar var Sverige kan tänkas ge efter i Nato- eller EU-sammanhang. Efter Natoanslutningen ger kunskap om hur Stockholm formar positioner om Ukraina, sanktioner och försvarsåtaganden Ryssland bättre möjligheter att förutse, pressa eller splittra. Säpo gjorde den kopplingen tydlig genom att peka ut både Nato och EU som institutioner som skulle kunna misskrediteras.

Bryssel är särskilt användbart för underrättelsetjänster eftersom diplomater, lobbyister, allianspersonal och nationella företrädare finns samlade där. En enda placering kan ge insyn i flera beslutsvägar samtidigt. EUobserver rapporterade i juli att Belgiens huvudstad rymmer 187 ambassader, 94 permanenta representationer och 131 internationella organisationer, och att 68 ryska diplomater har utvisats från Belgien på spionagegrunder sedan 2022 (EUobserver).

Det svenska fallet står inte för sig självt. Finlands säkerhetstjänst Supo och den militära underrättelsetjänsten varnade i juli för att Rysslands FSB bedrev cyberspionage via kapade nätverksenheter, vilket fick utrikesminister Elina Valtonen att kalla upp den ryska ambassadören (Supo, MTV Uutiset). Europeiska rådet, där EU-ländernas stats- och regeringschefer sätter unionens övergripande riktning, har fördömt vad det kallar Rysslands "skadliga cyberekosystem" och pekat ut FSB-enheter som riktar sig mot medlemsländer runt om i Europa (AP).

Den saknade bevisningen är central

Det svenska fallet stannar vid gränsen mellan spionage och påverkan. Säpo har visat att myndigheten kan kartlägga en operation, identifiera aktörerna och få bort dem. Däremot har Säpo inte visat att den insamlade informationen hann användas: ingen planterad berättelse, inget manipulerat beslut, ingen påverkad omröstning. Myndigheten har inte heller namngivit det tredje landet, de svenska målen eller vilket konkret material som eftersöktes.

Ryska underrättelsetjänster samlar först in information och använder den senare för påverkan. Sverige upptäckte insamlingen. Det Säpo fortfarande behöver precisera är vilken del av svensk politik som exponerades och hur långt operationen hade kommit när den stoppades.