Sverige ersätter nederländska Patriotförbandet i Polen

Sverige skickar i början av december ett Patriotförband till Polen för att ersätta ett nederländskt förband (svenska regeringen, Reuters). Förbandet ska placeras vid flygplatsen Rzeszów-Jasionka, en polsk knutpunkt för allierat stöd till Ukraina. Estland, Tyskland och Finland har också vidtagit egna åtgärder mot rysk press. Av de fyra är den polska insatsen mest synlig. Den håller ett befintligt skydd på plats, men innebär inte att en andra försvarslinje tillkommer.

Ett förbandsbyte i Polen

Patriot är ett amerikanskt luftvärnssystem som bekämpar flygplan och robotar. Vid flygplatsen utgör det det översta skyddsskiktet. Vi skrev om utplaceringen när Stockholm tillkännagav den (To Brief). Det svenska förbandet skickas dit när det nederländska lämnar Polen.

Det nederländska Patriotförbandet ska lämna senast i början av december. Nederländerna tog redan i juni hem sina kortdistanssystem och sin utrustning för att bekämpa drönare (Nederländernas regering). Polen har sedan dess ställt upp ett eget kortdistansskydd för att täcka det lägre skiktet.

Någon jämförelse av skyddet har inte offentliggjorts. Det finns ingen offentlig redovisning av om skyddet vid flygplatsen efter december motsvarar det som fanns där tidigare. Det svenska förbandet ingår i ett Nato-uppdrag. Alliansen säger att den förstärker sin östra flank som svar på ryska luftrumskränkningar, cyberangrepp och sabotage (Nato). Nato leder uppdraget och Warszawa står för värdskapet. De har bäst förutsättningar att redovisa om ersättningen täcker samma område.

Tre andra åtgärder med skilda befälskedjor

Estland har flyttat militär ledning närmare Ryssland. Den 5 oktober rapporterade ERR att högkvarteret för 1:a infanteribrigaden flyttats från Tapa till Jõhvi, omkring 50 kilometer från den ryska gränsen (ERR). Brigadchefen Tarmo Kundla sade att beslutet att försvara landet från gränsen fattades för flera år sedan. Flytten genomför alltså en äldre plan.

Säkerhetsanalytikern Rainer Saks bedömer att den strategiska effekten är begränsad. Enligt honom spelar luftvärn och attackdrönare större roll än var ett högkvarter ligger (ERR News).

Tysklands förändring är ännu ett lagförslag. Den 12 augusti godkände regeringen en reform av utrikesunderrättelsetjänsten BND och den inhemska säkerhetstjänsten BfV. Förbundsdagen höll en första debatt den 24 september och skickade sedan förslaget till utskott för granskning (Förbundsdagen). I snävt avgränsade fall skulle BND få inaktivera en utländsk server som står i begrepp att inleda ett omedelbart förestående cyberangrepp (förbundsregeringen).

Den federala dataskyddskommissionären riktade invändningar i ett yttrande den 5 oktober. Kommissionären skriver att utomstående inte kan bedöma om alla de nya befogenheterna behövs och efterlyser en tidsgräns. Då skulle befogenheterna automatiskt upphöra om lagstiftarna inte förnyar dem (yttrande från BfDI).

Finland har bett Sverige om hjälp, men behåller beslutanderätten. Den 28 augusti meddelade regeringarna i Helsingfors och Stockholm att svenska Gripenplan, korvetter och radar kan bidra till att övervaka finskt territorium (Finlands regering). Försvarsminister Antti Häkkänen beskrev upplägget som ett sätt att dela på den långvariga övervakningsuppgiften. Finlands försvarsminister måste godkänna varje beslut om att använda våld (Yle).

Upplägget används redan. Den 24 september genomförde finska Hornetplan och svenska Gripenplan sin första gemensamma operativa identifieringsflygning och identifierade ryska flygplan över Finska viken (Finlands försvarsmakt).

Ingen av åtgärderna går genom Bryssel. EU-fördragen lämnar ansvaret för nationell säkerhet till varje medlemsstat (EUR-Lex). EU kan hjälpa till med samordning, men kan inte beordra en brigad framåt eller ett robotbatteri på plats.

Uppgifterna visar hur fyra regeringar förbereder sig för ryskt tryck genom separata beslut: en flytt av ett militärt högkvarter, ett lagförslag i parlamentet, ett bilateralt arrangemang och en rotation inom Nato. Någon gemensam befälhavare finns inte. Vissa åtgärder ökar förmågan: det tyska förslaget skulle ge landets underrättelsetjänst större befogenheter, och Finland flyger nu gemensamma uppdrag med Sverige. Förbandsbytet i Polen innebär i sig inte att ytterligare ett skyddsskikt tillkommer. Om skyddet av Ukrainas viktigaste biståndsknutpunkt består efter december beror på en jämförelse som ännu inte har offentliggjorts. Det bör Nato och Warszawa redovisa.