Szijjártó till BYD efter €120 million-stöd

Péter Szijjártó, Ungerns tidigare utrikesminister, lämnade parlamentet i veckan för att börja arbeta för BYD, den kinesiska elbilstillverkare vars ungerska expansion han under flera år drev på från regeringskansliet. Oppositionsledaren Péter Magyar kallade upplägget en av de mest uppseendeväckande formerna av korruption (24.hu). Affären fick snabbt internationell spridning (LA Times). Själva karriärbytet och frågan om statsstödet är juridiskt skilda saker. Ekonomiskt hänger de nära ihop, och statsstödsfrågan stannar inte vid Ungerns gränser.

De offentliga pengarna bakom rekryteringen

Under Szijjártós ministerium kanaliserade Budapest omkring 50 miljarder forint, motsvarande cirka 120 miljoner euro, i statligt stöd kopplat till BYD:s ungerska projekt (24.hu). Ungerns erbjudande till fordonsindustrin handlar inte bara om direkta bidrag. Mercedes har beskrivit produktionskostnaderna i Ungern som omkring 70 procent lägre än i Tyskland, med snabba tillståndsprocesser och färdig infrastruktur (Handelsblatt).

EU:s statsstödsregler, som finns i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska hindra regeringar från att ge enskilda företag fördelar som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Stöd kan tillåtas för regional utveckling eller gröna investeringar, men den offentliga kostnaden ska stå i rimlig proportion till nyttan. Att en tidigare minister som utformade stöden nu arbetar för mottagaren bevisar inte att stödet var olagligt. Det ger däremot väljarna skäl att fråga om Ungern förhandlade tillräckligt hårt.

Varför subventionskapplöpningen finns

EU:s tullar gör kinesisktillverkade elbilar dyrare: BYD möter en tull på 17 procent, medan andra kinesiska tillverkare belastas med upp till 35,3 procent. Ändå säljs kinesiska modeller för omkring 21 procent mindre än europeiska konkurrenter, även med tullarna inräknade (taz, CSIS). Om samma bilar byggs inom EU försvinner en stor del av tullkostnaden. Sedan EU-kommissionen inledde sin antisubventionsutredning i september 2023 har tio nya produktionsanläggningar kopplade till kinesiska tillverkare aviserats runt om i Europa (taz).

Medlemsländerna ställer olika krav. Spanien försöker locka SAIC till Galicien, men kräver att minst 50 procent av komponenterna ska vara lokala eller europeiska senast 2030 (El Mundo). Frankrike kopplar konsumenternas inköpsbonusar till var och hur bilen tillverkas, vilket innebär att BYD:s framtida Europabyggda fordon skulle kunna kvalificera sig för franska subventioner (Auto Orange). Ungern erbjöd pengar och låga kostnader, med få offentliga villkor knutna till stödet.

Vem vinner, vem betalar

Ungerska byggbolag, logistikföretag och lokala arbetstagare gynnas av fabriksinvesteringarna. Konsumenter i Europa får lägre elbilspriser. För tyska och polska underleverantörer innebär utvecklingen däremot direkt konkurrenstryck. Enligt polska branschanalytiker kan omkring 45 000 jobb inom batterier, fordonskomponenter och stål vara hotade, med möjliga indirekta kostnader på 11,4 miljarder euro för den polska ekonomin (Money.pl).

Den djupare frågan gäller vad fabrikerna faktiskt tillför. En anläggning som monterar bilar med importerade kinesiska batterier och elektronik skapar jobb, men bygger inte nödvändigtvis europeisk kompetens i de mest värdefulla delarna av elbilarnas värdekedja. EU:s medlemsländer betalade ut 168,23 miljarder euro i statsstöd över alla sektorer under 2024 (Europeiska kommissionen). Utan bindande krav på lokalt innehåll och tekniköverföring riskerar en del av de pengarna att ersätta företag för marknadstillträde som de ändå hade sökt.

Tre rättsliga spår löper nu parallellt. Statsstödsreglerna prövar om Ungern gav BYD en otillbörlig konkurrensfördel. Förordningen om utländska subventioner, som riktar sig mot statligt stöd från länder utanför EU när det påverkar EU-marknaden, prövar om kinesiskt statligt stöd snedvrider BYD:s position i Europa (Euronews). Ungerska etikregler handlar om huruvida Szijjártó personligen drog nytta av beslut han själv var med och fattade i ämbetet.

Underlaget pekar mot en slutsats som är större än en enskild ministers karriärbyte. Europa saknar fortfarande ett gemensamt test för när kinesiska elbilsinvesteringar bygger verklig industriell kapacitet och när de köper tillträde till den inre marknaden med skattepengar. Spaniens krav på lokalt innehåll och Frankrikes miljöbaserade bonusvillkor är tidiga försök. Ungern visar vad som händer utan sådana villkor: en offentlig satsning på 120 miljoner euro vars avkastning ännu inte har granskats, och en tidigare minister som gick från förhandlingsbordet till bolagets lönelista.