Soldater skyddar Litauens energinät

Litauiska soldater patrullerar nu terminalen för flytande naturgas i Klaipeda. Lettland har skärpt skyddet vid en damm i Daugavafloden och vid ett underjordiskt gaslager. I Polen arbetar gasnätsoperatören med höjd beredskap. Estland driver på för bättre krisförmåga, men har inte offentligt placerat ut vakter vid energianläggningar.

Skyddsåtgärderna är bekräftade. Vilket angrepp de ska möta är mindre klart.

Varningen och luckan den visar

Litauens försvarsminister Robertas Kaunas har uppgett att den militära underrättelsetjänsten har information om att Ryssland överväger attacker mot kritisk infrastruktur i Baltikum, möjligen med erövrade eller ombyggda ukrainsktillverkade drönare för att vrakdelarna ska peka mot Kyiv snarare än Moskva (LRT, Kyiv Independent). Han satte samtidigt tydliga gränser för påståendet: Litauen har sett planering, men ingen tidpunkt, ingen lista över mål och inget slutligt ryskt beslut har identifierats (Bloomberg).

Scenariot handlar om de minuter då en drönare upptäcks men avsändaren ännu inte är fastställd. Ryssland skulle kunna ta vara på delar från ukrainska drönare som slagit ned på ryskt territorium, bygga om dem till vapen mot allierad mark och lämna kvar vrakdelar som ser ukrainska ut (Euronews, Euromaidan Press). Syftet vore att skapa osäkerhet inom Nato, den 32 medlemsländer stora försvarsalliansen, medan huvudstäderna diskuterar hur stark bevisning som krävs för ett svar (NV/Reuters).

Nato kan dela radarbilder och skicka upp stridsflyg. Varje medlemsland kan begära samråd när det anser sig hotat. Men det kollektiva försvarsåtagandet i artikel 5 kräver politisk enighet om att ett väpnat angrepp har ägt rum. Det utlöses inte av vrakdelar i sig (NATO). Befogenheten att skjuta ned en drönare, peka ut ansvarig och trappa upp ligger kvar nationellt. Varje land agerar enligt sina regler och i sin takt. Det är just den luckan en falsk flagg-operation är byggd för att utnyttja.

Fyra länder, fyra larmsystem

Litauens svar är mest synligt. Kaunas undertecknade den 17 juli en order om att placera upp till 30 militärer vid fyra anläggningar fram till den 19 augusti: LNG-terminalen i Klaipeda, som är central för Baltikums gasförsörjning; elförbindelsen LitPol Link med Polen; samt två energianläggningar i inlandet som balanserar elnätet (LRT English). Mönstret är detsamma på alla fyra platserna: gasimport, gränsöverskridande el och kapacitet för nätbalansering. Det är infrastrukturen som gör att Baltikum kan försörjas utan ryskt beroende.

Lettland har höjt säkerheten vid Daugavadammen nära Riga och vid Incukalns gaslager (Delfi Latvia). Försvarsminister Raivis Melnis har sagt att Lettland inte har information om förberedda attacker mot specifika lettiska mål (la.lv). En stor del av det skärpta skyddet har funnits på plats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

I Polen leds åtgärderna mer av företag än av en samlad militär order. Energibolaget Orlen granskar alternativa vägar för gasimport, Gaz-System arbetar med höjd beredskap och en militär enhet har börjat skydda en elförbindelse med Ukraina som bidrar till att stabilisera Ukrainas krigsskadade elnät (Ukrainska Pravda). Polen utreder också brister i upptäckt och varning efter att en rysk kryssningsrobot korsade landets luftrum den 30 juli (TVN24).

Estland avviker. Inrikesminister Igor Taro bedömer att de mest sannolika hoten är icke-militära och att Estlands krisberedskap inte fullt ut motsvarar säkerhetsläget (ERR English). I offentliga uppgifter finns inga nya vakter vid energianläggningar redovisade.

När drönaren faktiskt kommer

Rumänien visar hur ett svar kan se ut. Den 24 juli sköt rumänska F-16-plan ned en rysk drönare av Shahedtyp över rumänskt territorium (Romania Insider). Det krävde förhandsbeslutade insatsregler och politisk vilja att öppna eld. Svenska försvarsanalytiker beskriver scenariot med en rysk falsk flagg-operation i Baltikum som fullt rimligt i gråzonslogik (SvD).

Fyra Natoländer stärker nu skyddet av anläggningar på egna villkor, med egna lagliga mandat och i egen takt. Nato behöver kunna svara på om nationella regler för nedskjutning och rutiner för att fastställa ansvar är förankrade innan en drönare når ett kraftverk, eller om Moskva lär sig att mellanrummen mellan de allierades larmsystem är tillräckligt stora för att utnyttjas.