EU:s biljonbudget ställer jordbruk mot försvar

EU-ledarna är i stort sett överens om att nästa sjuårsbudget måste finansiera försvar, Ukrainas väg mot medlemskap och stärkt konkurrenskraft. När de möttes i Bryssel den 18-19 juni blev problemet tydligt: ingen vill säga vad som ska skäras ned. Det första kompromissförslaget avvisades från flera håll. Nettobetalarna anser att budgeten är för dyr, Europaparlamentet att den är för liten och östra medlemsländer att den inte tar tillräcklig hänsyn till det ryska hotet vid deras gränser (EUobserver, European Parliament).

Konflikten handlar om mer än den vanliga budgetförhandlingen. EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för 2028-2034, den fleråriga budgetramen som sätter taket för varje års EU-budget, skulle minska jordbruksstödens och regionalpolitikens samlade andel från omkring 62 % av dagens budget till cirka 44 % (ECA, European Times). Utrymmet ska i stället gå till försvar, utvidgning och konkurrenskraft. Varje euro som flyttas är också en euro som någon annan förlorar.

Vem stoppar vad

Det cypriotiska ordförandeskapets utkast försökte mildra omsvängningen genom att skydda jordbruket och sammanhållningspolitiken, alltså stödet till fattigare regioner. I stället lades större nedskärningar på försvar och externa åtgärder (Euronews). Tyskland kallade resultatet oacceptabelt och avvisade ny gemensam EU-upplåning. Europaparlamentet, som inte kan skriva om rådets enhälliga uppgörelse men kan vägra godkänna den, avvisade inriktningen helt (2EU Brussels).

Koalitionerna bakom positionerna är mer komplicerade än en nord-sydlig dragkamp om pengar.

Danmark och en grupp nettobetalare, däribland Nederländerna, Sverige och Österrike, skickade den 14 maj runt ett så kallat non-paper där budgetdisciplin beskrevs som "modernisering". Deras linje är att äldre utgiftsposter, framför allt jordbruket, bör krympa för att ge plats åt försvar och innovation.

Det skarpaste kravet gäller omvänd omröstning vid villkor om rättsstatens principer. Indragna medel skulle börja gälla automatiskt och ligga kvar om inte tillräckligt många regeringar, viktade efter befolkning, röstar för att häva dem. I dag krävs majoritet för att införa villkor. I förslaget krävs majoritet för att ta bort dem. Länder med rättsstatsproblem, tydligast Ungern, skulle därmed riskera automatiska frysningar av EU-medel som blir betydligt svårare att häva.

Frankrike vill skydda den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s stödsystem för lantbruket, samtidigt som försvarsfinansieringen byggs ut. För att betala båda delarna driver Paris krav på nya EU-intäkter och gemensam upplåning, efter mönster från pandemins återhämtningsfond. Berlin anser att båda spåren är stängda.

Polen stöder Ukrainas medlemskapsprocess och en hård linje mot Ryssland, men kräver att säkerhetssatsningar inte tränger undan jordbruksstöd eller regional utveckling. Enligt kommissionens beräkningar kan Ukrainas medlemskap kosta mellan 85 miljarder och 96,5 miljarder euro under budgetperioden. Samtidigt kan nuvarande medlemsländer få jordbruksstöden minskade med omkring 20 % när en stor ny jordbruksekonomi förs in i stödsystemet (EUobserver, Euronews). Polen, som är den största nettomottagaren av både jordbruks- och sammanhållningsmedel, drabbas hårdast.

De östra medlemsländer som tydligast driver på för europeisk säkerhet är också de vars statsbudgetar är mest beroende av EU-transfereringar. Rumänien vill ha starkare gränsförsvar och snabbare medlemskapsprocess för Ukraina och Moldavien, men det egna budgetunderskottet begränsar vad landet kan bidra med nationellt. Dessa länder vill ha både mer försvar och fortsatt sammanhållningsstöd. Den kombinationen går inte ihop utan högre medlemsavgifter eller nya intäkter.

Enhällighetens låsning

Den fleråriga budgetramen kräver enhällighet i Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna drar upp EU:s politiska riktning. Det innebär att ett enda land kan stoppa hela uppgörelsen. Startpositionerna är därför medvetet långtgående. Ingen huvudstad vill visa sin slutliga kompromiss först.

Den verkliga förhandlingen kommer att pågå i månader, sannolikt långt in i 2027. Om regeringarna inte enas innan den nuvarande budgetramen löper ut fortsätter utgifterna enligt det sista årets tak, men utan nya program. Försvars- och utvidgningsinvesteringar skulle då frysas just när Europa säger sig behöva mer av båda.

Europeiska revisionsrätten bedömer att kommissionens omarbetning går i rätt riktning, men pekar samtidigt på olösta frågor: rabatter, egna medel, alltså nya EU-intäkter som koldioxidtullar eller skatt på finansiella transaktioner, samt ränte- och amorteringskostnader för pandemilånen (ECA). Inget offentligt dokument visar hur utvidgning, försvar och traditionella utgifter ryms under ett och samma tak.

Europa har pekat ut försvar och utvidgning som strategiska prioriteringar. Budgeten finansierar dem inte i den omfattning som krävs. För att stänga gapet måste jordbruksstöd och regionala transfereringar minska, och ingen regering som står inför val vill börja.